Kanadensisk medborgare dömd till dödsstraff i Kina

Kanadensisk medborgare Robert Schellenberg, som anklagades för narkotikasmuggling i Kina, fick 2019 sitt fängelsestraff omvandlat till dödsstraff. Beslutet har skapat djup oro i Kanada och satt ljus på de komplicerade diplomatiska relationerna mellan de två länderna.

Dödsdomen kom vid en tidpunkt då de diplomatiska spänningarna mellan Kina och Kanada var särskilt höga, kort efter att kanadensiska myndigheter grep Meng Wanzhou, ekonomichef för den kinesiska telekomjätten Huawei, på Vancouvers flygplats på begäran av USA.

Schellenberg hade ursprungligen dömts till 15 års fängelse för narkotikabrott, men efter en hastig omprövning skärptes straffet till dödsstraff. Enligt kinesiska myndigheter var Schellenberg inblandad i smuggling av över 222 kilo metamfetamin, något han själv har förnekat.

Gripandet av Meng Wanzhou i december 2018 utlöste en diplomatisk kris mellan länderna. Meng misstänktes för att ha kringgått amerikanska sanktioner mot Iran genom Huaweis affärsverksamhet. Hon placerades i husarrest i Vancouver under nästan tre år medan hennes utlämningsärende behandlades i kanadensiska domstolar.

Experter har pekat på tidssammanfallet mellan Mengs gripande och den plötsliga upptrappningen av Schellenbergs straff som ett tecken på att Kina använde rättssystemet som påtryckningsmedel i den diplomatiska tvisten. Kort efter Mengs gripande arresterade kinesiska myndigheter även två andra kanadensiska medborgare, Michael Kovrig och Michael Spavor, anklagade för spioneri.

Meng Wanzhou kunde återvända till Kina i september 2021 efter att ha nått en uppgörelse med amerikanska åklagare. Samma dag frigavs Kovrig och Spavor från kinesiskt fängelse och återvände till Kanada, ett tydligt tecken på kopplingen mellan fallen trots att kinesiska myndigheter konsekvent förnekat detta.

De diplomatiska relationerna mellan Kanada och Kina har gradvis förbättrats sedan dess. I januari i år möttes Kanadas premiärminister Justin Trudeau och Kinas president Xi Jinping för överläggningar. Under mötet lyckades de nå flera överenskommelser, bland annat ett avtal om att sänka tullar på vissa varor.

Handeln mellan länderna är omfattande – Kina är Kanadas näst största handelspartner efter USA, med ett årligt handelsutbyte värt över 100 miljarder kanadensiska dollar. Konflikten har dock haft negativa effekter på handelsrelationen, med kinesiska restriktioner på import av kanadensiska jordbruksprodukter som canola och fläskkött under de mest spända perioderna.

Schellenbergs fall förblir dock en känslig fråga. Kanada motsätter sig principiellt dödsstraff och har upprepade gånger vädjat om nåd eller åtminstone en mildare dom. Mänskliga rättighetsorganisationer har kritiserat processen mot Schellenberg och menar att rättegången inte levde upp till internationell standard för rättssäkerhet.

Kinas hantering av fallet illustrerar landets hårda linje mot narkotikabrott. Kinesiska myndigheter utdömer regelbundet dödsstraff för narkotikasmuggling, och utländska medborgare har tidigare avrättats för liknande brott.

Trots den förbättrade diplomatiska tonen mellan länderna kvarstår djupa meningsskiljaktigheter kring mänskliga rättigheter, Kinas allt mer självsäkra utrikespolitik och ländernas motstridiga intressen i Asien-Stillahavsregionen.

Analytiker menar att Schellenbergs fall utgör en påminnelse om hur sårbara diplomatiska förbindelser kan vara och hur lätt individuella fall kan fångas i större geopolitiska spänningar. För Kanadas del innebär det en svår balansgång mellan att upprätthålla affärsrelationer med världens näst största ekonomi och samtidigt stå upp för sina medborgares rättigheter och landets grundläggande värderingar.