Kina drar sig tillbaka från vattnen runt Taiwan efter övning

Efter tre dagar av omfattande militärövningar runt Taiwan har Kina avslutat sina aktiviteter i området. Övningarna, som inleddes i måndags, involverade minst 130 stridsflygplan och ett stort antal krigsfartyg i farvattnen kring den självstyrande ön.

Enligt taiwanesiska försvarskällor har de flesta kinesiska styrkorna nu dragit sig tillbaka, men Taiwan håller fortfarande elva fartyg till havs för att övervaka situationen och säkerställa att de sista kinesiska fartygen lämnar området, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

De kinesiska övningarna var omfattande och involverade flera grenar av landets militära struktur. Förutom flygvapnet och marinen deltog även Folkets befrielsearmé och de så kallade raketstridskrafterna, som ansvarar för Kinas ballistiska missiler och kryssningsmissiler.

Spänningarna mellan Kina och Taiwan har eskalerat under senare år. Peking betraktar Taiwan som en utbrytarprovinns som ska återförenas med fastlandet, medan Taiwan i praktiken fungerar som ett självständigt land med eget demokratiskt styrelseskick sedan 1949.

Den senaste militärövningen är den största sedan augusti 2022, då Kina genomförde liknande manövrer efter att dåvarande representanthusets talman Nancy Pelosi besökt Taiwan. Årets övning kan ses som en kraftfull markering från Kinas sida efter att Taiwans nya president Lai Ching-te tillträdde i maj. Lai betraktas av Peking som en ”separatist” som förespråkar ett formellt oberoende för Taiwan.

Regionala säkerhetsexperter menar att Kinas agerande följer ett etablerat mönster där militära påtryckningar används för att skicka politiska signaler. Övningarna har varit särskilt omfattande denna gång, med simulerade blockader och attacker mot strategiska mål på Taiwan.

”Det kinesiska agerandet är en del av en bredare strategi för att normalisera militär närvaro kring Taiwan och testa öns försvarskapacitet,” säger Alexander Huang, säkerhetspolitisk analytiker vid National Chengchi University i Taipei.

Medan Taiwans försvarsmakt har hållit hög beredskap under övningarna har USA, som är Taiwans främsta internationella stöd, noga följt utvecklingen. Amerikanska örlogsfartyg har befunnit sig i regionen, dock utan att direkt ingripa.

Handelstrafiken genom Taiwansundet, en av världens viktigaste farleder för global handel, har fortsatt under övningarna men med anpassade rutter för att undvika de områden där militära aktiviteter pågått. Detta har orsakat viss oro på de finansiella marknaderna, särskilt inom teknologisektorn där Taiwan är en central aktör genom företag som TSMC, världens största producent av avancerade halvledare.

Trots att de militära aktiviteterna nu tycks avta, kvarstår den grundläggande spänningen i regionen. Analytiker förutspår att liknande övningar kommer att fortsätta framöver, särskilt om Taiwan fortsätter att stärka sina internationella relationer, något som Kina konsekvent motsätter sig.

Taiwans utrikesdepartement har fördömt övningarna och kallat dem ”provokativa och oansvariga”, medan det kinesiska försvarsdepartementet har beskrivit dem som ”nödvändiga åtgärder för att försvara nationell suveränitet”.

Den diplomatiska situationen förblir komplicerad då endast 13 länder idag erkänner Taiwan officiellt som en självständig stat. De flesta nationer, inklusive Sverige, upprätthåller inofficiella men omfattande relationer med Taiwan samtidigt som de formellt erkänner Pekings ”ett Kina-politik”.