Kina redovisar lägsta utlåningsnivån på sju år

Den kinesiska utlåningen fortsatte att minska under 2025, med den årliga totala nya utlåningen som sjönk till 16,27 biljoner yuan, den lägsta nivån sedan 2018. Trots nedgången översteg både helårs- och decembersiffrorna marknadens förväntningar något, enligt Bloomberg.

Avmattningen i ny utlåning i Kina, som började redan 2023, visar inga tecken på att avta. Denna utveckling speglar de bredare ekonomiska utmaningarna som världens näst största ekonomi står inför, med minskad konsumtion och reducerade företagsinvesteringar som centrala faktorer.

Den kinesiska ekonomin har under flera år präglats av en utdragen fastighetskris som inleddes med problem för fastighetsbolaget Evergrande och sedan spred sig till andra delar av sektorn. Fastighetsbranschen har traditionellt utgjort omkring 25 procent av Kinas BNP, och dess nedgång har skapat omfattande ringar på vattnet.

Deflation har också blivit ett växande problem i den kinesiska ekonomin. När konsumenter och företag förväntar sig att priserna ska fortsätta sjunka, tenderar de att skjuta upp inköp och investeringar i hopp om bättre priser längre fram. Detta skapar en negativ spiral som förstärker den ekonomiska nedgången.

Kinas centralbank, People’s Bank of China, har hittills visat relativt stor återhållsamhet i sina stimulansåtgärder jämfört med tidigare ekonomiska nedgångar. Myndigheterna har försökt balansera behovet av ekonomisk stimulans mot oron för att öka redan höga skuldbördor, särskilt på lokal nivå.

Enligt en undersökning från Bloomberg förväntar sig ekonomer att centralbanken kommer att implementera ytterligare stimulansåtgärder under 2026, inklusive räntesänkningar. Dessa åtgärder anses nödvändiga för att motverka de deflationstendenser som har blivit alltmer framträdande i den kinesiska ekonomin.

Utmaningarna i utlåningssektorn har också förstärkts av en gradvis förändring i Kinas ekonomiska modell. Myndigheterna har under flera år försökt styra om ekonomin från exportledd tillväxt och infrastrukturinvesteringar mot mer inhemsk konsumtion, men övergången har visat sig svårare än väntat.

Bankerna står inför ett komplext dilemma där de måste hantera ökade risker i låneportföljerna samtidigt som de uppmanas att stödja ekonomin. Särskilt mellanstora och mindre banker, som ofta har större exponering mot fastighetssektorn och lokala myndigheter, har upplevt ökad press.

Det minskade intresset för nya lån från privata företag återspeglar också den bredare osäkerheten kring Kinas ekonomiska framtidsutsikter. Trots myndigheternas upprepade utfästelser om att stödja den privata sektorn, fortsätter många företagare att visa försiktighet när det gäller expansion och nya investeringar.

För den globala ekonomin är utvecklingen i Kinas utlåningsmarknad av stor betydelse. Som en av världens största importörer av råvaror kan en fortsatt försvagning av den kinesiska ekonomin få betydande konsekvenser för råvaruexporterande länder, särskilt i utvecklingsregioner.

Analytiker följer noggrant de kommande ekonomiska indikatorerna från Kina för att bedöma om avmattningen i utlåningen är tillfällig eller del av en mer långvarig trend. Många förväntar sig att myndigheterna kommer att behöva vidta mer drastiska åtgärder under 2026 om den nuvarande trenden fortsätter.

De ekonomiska utmaningarna kommer vid en tidpunkt då Kina också står inför demografiska förändringar med en åldrande befolkning och minskande arbetskraft, vilket ytterligare komplicerar landets långsiktiga tillväxtperspektiv och möjligheter att återgå till de höga tillväxttakter som tidigare har präglat dess ekonomiska utveckling.