På Folk och försvar-konferensen i Sälen 2023 uttalade sig statsminister Ulf Kristersson (M) om det säkerhetspolitiska läget och Sveriges roll i det. Hans ordval, att Sverige måste förbereda sig på att det ”i någon mening” kan bli krig, väckte uppmärksamhet och tolkades som en skärpning av retoriken jämfört med tidigare uttalanden. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) hade året innan, på samma konferens, uttryckt liknande farhågor om en potentiell krigssituation för Sverige. Kristerssons uttalande ansågs dock markera en tydligare och mer direkt kommunikation av riskerna, vilket kan ses som en reaktion på den alltmer spända säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen, bland annat med hänvisning till incidenter som Nord Stream-sprängningarna och det ökade militära trycket från Ryssland.
Statsministerns uttalande kan analyseras ur flera perspektiv. För det första signalerar det en ökad medvetenhet och öppenhet om de potentiella hoten mot Sverige. Regeringen vill tydliggöra allvaret i situationen och förbereda befolkningen på möjligheten av en väpnad konflikt. För det andra kan uttalandet ses som ett sätt att stärka den nationella sammanhållningen och mobilisera stöd för ökade försvarsanslag och en förstärkt försvarsförmåga. I ett läge av ökad osäkerhet är det viktigt att visa handlingskraft och beslutsamhet för att inge förtroende hos befolkningen. Slutligen kan Kristerssons uttalande även tolkas som en signal till omvärlden, särskilt till Ryssland, att Sverige tar säkerhetsläget på största allvar och är berett att försvara sig.
SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson noterade att Kristerssons formulering var en skärpning jämfört med tidigare uttalanden. Han menade att den nya formuleringen tydligare pekade på risken för en direkt militär konflikt i Sverige, medan tidigare uttalanden mer fokuserat på risken för indirekta effekter av krig i närområdet. Knutson kopplade också statsministerns uttalande till de senaste händelserna i Östersjön, vilket ytterligare understryker kopplingen mellan den förvärrade säkerhetspolitiska situationen och regeringens retorik.
Det är viktigt att notera att Kristersson samtidigt betonade enigheten mellan regeringen och den största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, i frågor som rör utrikes- och försvarspolitik. Denna enighet signalerar en bred politisk samsyn om behovet av att stärka Sveriges försvar och säkerhet i en osäker tid. Den gemensamma fronten ger också en starkare signal till omvärlden om Sveriges beslutsamhet att försvara sin territoriella integritet och suveränitet. Samstämmigheten mellan de två största partierna kan även bidra till att minska polariseringen i den svenska debatten om säkerhetspolitik och skapa en bredare folklig förankring för de åtgärder som vidtas för att stärka Sveriges försvar.
Kristerssons uttalande kan också ses i ljuset av Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Medan ansökan ännu inte är fullt ratificerad, markerar den en tydlig strategisk riktningsförändring för svensk säkerhetspolitik. Genom att bli medlem i Nato söker Sverige ökad säkerhet och skydd genom kollektivt försvar. Kristerssons uttalande om den potentiella risken för krig i Sverige kan därför också tolkas som en del av en bredare strategi för att förbereda Sverige för medlemskap i Nato och för de förpliktelser och utmaningar som det innebär. Det är viktigt att Sverige är väl förberett på att bidra till alliansens kollektiva försvar och att kunna dra nytta av dess skydd.
Sammanfattningsvis markerar Kristerssons uttalande en tydlig skärpning av retoriken kring den säkerhetspolitiska situationen och de potentiella hoten mot Sverige. Uttalandet kan ses som en reaktion på den förvärrade situationen i Östersjöregionen, men också som en del av en bredare strategi för att förbereda Sverige för Nato-medlemskap. Den breda politiska enigheten mellan regeringen och Socialdemokraterna i säkerhetspolitiska frågor är en viktig faktor för att skapa stabilitet och förtroende i en osäker tid. Det är dock viktigt att samtidigt betona vikten av fortsatt dialog och diplomatiska ansträngningar för att minska spänningarna och undvika en eskalering av konflikten.
