Kostnaden för barns idrottande ökar dramatiskt
En ny rapport, beställd av Riksidrottsförbundet, visar att hushåll i Sverige spenderar i genomsnitt 9 400 kronor per år på varje barns huvudsakliga idrott. Detta är en nästan fördubbling jämfört med 2003 och en ökning med 68 procent mellan 2009 och 2023. Denna kostnadsökning väcker oro, särskilt med tanke på den alltmer stillasittande livsstil som många barn och unga har idag. Anna Lindberg, utvecklingsstrateg på Fritidsbanken, uttrycker sin oro över utvecklingen och menar att det är viktigt att alla barn har möjlighet att röra på sig, oavsett ekonomisk bakgrund. Rapporten pekar på att de ökade kostnaderna framförallt beror på avgifter, resor och "övriga" utgifter.
Ishockey, tennis och ridning toppar listan över dyraste sporter
Rapporten visar tydligt att vissa sporter är betydligt dyrare än andra. Ishockey toppar listan med en årskostnad på 24 300 kronor per barn, följt av tennis (23 700 kronor) och ridning (17 700 kronor). I den andra änden av spektrumet hittar vi kampsport och friidrott, som båda kostar 5 000 kronor per år. Denna skillnad i kostnad kan leda till att barn från familjer med lägre inkomster exkluderas från vissa idrotter, vilket i sin tur kan påverka både breddidrotten och möjligheten att upptäcka och utveckla talanger. Anna Lindberg betonar risken att missa potentiella talanger om ekonomin blir ett hinder för deltagande.
Kommersialisering och ökad tävlingsintensitet bidrar till kostnadsökningen
Krister Hertting, en av rapportförfattarna, menar att kommersialiseringen och professionaliseringen av idrotten är en bidragande faktor till de ökade kostnaderna. Idrotten blir alltmer marknadsstyrd, och detta påverkar även barn- och ungdomsidrotten. En annan faktor är den ökade tävlingsintensiteten, med fler cuper, turneringar och tävlingar redan i unga år. Detta leder till ökade kostnader för resor, boende och avgifter. Samtidigt som kostnaderna för det mesta har ökat, har kostnaden för utrustning minskat. Detta kan förklaras av att barn kan ärva eller byta utrustning med varandra, och att fler lånar utrustning.
Fritidsbanken – ett "testlabb" för att prova på olika aktiviteter
Fritidsbanken, en organisation som fungerar som ett bibliotek för sport- och friluftsutrustning, spelar en viktig roll i att göra idrott och friluftsliv tillgängligt för alla. Med 131 utlåningsställen runt om i landet och 1,8 miljoner utlånade artiklar under 2024, erbjuder Fritidsbanken en möjlighet att prova på olika aktiviteter utan att behöva investera i dyr utrustning. Anna Lindberg beskriver Fritidsbanken som ett "testlabb" där barn och unga kan utforska sina intressen och hitta en aktivitet som passar dem. Detta är särskilt värdefullt i en tid då många familjer kämpar med ekonomin.
Konsekvenser av ökade kostnader och möjliga lösningar
De ökade kostnaderna för barn- och ungdomsidrott kan få allvarliga konsekvenser. Förutom att barn från ekonomiskt utsatta familjer riskerar att exkluderas, kan det även leda till att talanger går förlorade. Det är viktigt att hitta lösningar för att motverka denna utveckling. Fritidsbanken är ett exempel på en organisation som arbetar för att göra idrott och friluftsliv mer tillgängligt. Andra möjliga lösningar kan vara att subventionera avgifter för barn från låginkomstfamiljer, öka stödet till idrottsföreningar och skapa fler möjligheter att låna utrustning.
Vikten av att alla barn får möjlighet att idrotta
Idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barns hälsa och välbefinnande. Det är därför avgörande att alla barn, oavsett ekonomisk bakgrund, får möjlighet att delta i idrott och friluftsliv. Det är viktigt att samhället, idrottsrörelsen och föräldrar arbetar tillsammans för att säkerställa att kostnaden inte blir ett hinder för barns idrottande. Att hitta lösningar på detta problem är en investering i framtida generationers hälsa och välbefinnande.
