Kraftig ökning av mordbränder förra året, visar polisundersökning

Under 2024 har Sverige sett en oroande ökning av brandattacker, med 182 genomförda eller försökta fall av mordbrand. Detta representerar en markant ökning från föregående år då antalet låg på 104 fall, enligt nya uppgifter från polismyndigheten.

Denna utveckling är särskilt oroväckande för myndigheterna eftersom det visar på en bredare trend av strategiskt våld i landet. Trots att antalet dödsskjutningar faktiskt minskade under samma period, har andra former av organiserat våld som mordbränder och bombdåd visat en uppåtgående trend.

Geografiskt sett är det främst storstadsregionerna som drabbats hårdast av dessa attacker. Polisens östra region, med särskilt fokus på Norrköping, har upplevt en koncentration av dessa incidenter. Detta har väckt oro hos både lokala myndigheter och invånare.

Säkerhetsexperter pekar på att mordbränder ofta används som ett taktiskt verktyg inom kriminella nätverk, både för att skrämma rivaler och för att markera territorium. Till skillnad från skjutningar, kan brandattacker utföras med mindre risk för gärningsmannen samtidigt som de orsakar omfattande materiella skador och skapar rädsla i samhället.

Polismyndigheten har intensifierat sina insatser för att motverka denna typ av brottslighet. Specialenheter har bildats i de mest drabbade områdena, med fokus på att samla underrättelseinformation och förebygga attacker innan de inträffar.

”Denna typ av strategiskt våld utgör ett allvarligt hot mot samhällssäkerheten,” säger en talesperson för polisen som vill förbli anonym. ”Vi ser att kriminella nätverk anpassar sina metoder, och när vi lyckas minska en typ av våld, som skjutningar, så ser vi tyvärr ofta en ökning inom andra områden.”

I Norrköping har kommunen i samarbete med lokala fastighetsägare och polis lanserat särskilda initiativ för att öka säkerheten. Detta inkluderar utökad kameraövervakning, bättre belysning i utsatta områden och snabbare responstider för räddningstjänsten.

Sociologer menar att ökningen av strategiskt våld reflekterar en pågående omstrukturering inom den organiserade brottsligheten i Sverige. När polisen ökar trycket på en typ av brottslighet, anpassar sig kriminella nätverk och hittar nya metoder att utöva makt och kontroll.

Det finns också en ekonomisk dimension till problemet. Försäkringsbolag rapporterar om ökade kostnader relaterade till brandskador, vilket i sin tur påverkar premier och tillgänglighet till försäkringar i vissa områden. Enligt Svensk Försäkring har utbetalningar relaterade till misstänkta anlagda bränder ökat med närmare 30 procent de senaste två åren.

För boende i de drabbade områdena innebär utvecklingen ökad otrygghet. Medborgarundersökningar visar att rädslan för att bli utsatt för brott har ökat i områden med hög förekomst av brandattacker, även bland personer som inte direkt har varit offer för brott.

”Det handlar inte bara om de direkta konsekvenserna av bränderna, utan också om den känsla av otrygghet som sprider sig i samhället,” förklarar Karin Svensson, kriminolog vid Stockholms universitet. ”Detta kan leda till minskat förtroende för samhällets institutioner och en negativ spiral där områden stigmatiseras.”

Regeringen har med anledning av utvecklingen aviserat nya åtgärder som inkluderar strängare straff för mordbrand och andra former av strategiskt våld, utökade resurser till polisen för att bekämpa organiserad brottslighet, samt sociala insatser i särskilt utsatta områden.

Även om statistiken är oroande finns det tecken på att de samlade insatserna börjar ge resultat i vissa områden. I flera kommuner där man aktivt arbetat med både förebyggande åtgärder och intensifierad polisnärvaro har man kunnat se en minskning av antalet brandattacker under senare delen av året.

Experter är dock överens om att långsiktiga lösningar kräver breda samhällsinsatser som adresserar de underliggande orsakerna till gängkriminalitet och våld, samtidigt som man fortsätter det akuta arbetet med att förhindra och utreda pågående brott.