Oppositionens splittring oroar Dadgostar
Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar efterlyser en samlad opposition med gemensam politisk plattform inför det kommande riksdagsvalet. Under en träff med Riksdagsjournalisterna uttryckte hon frustration över bristen på samordning bland de rödgröna partierna och riktade särskild kritik mot Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson.
– Jag tror på ett samlat lag där vi samlas kring några framtidsfrågor, sade Dadgostar och lyfte fram tre områden där oppositionen enligt henne borde kunna enas: arbetslösheten, sjukvården och klimatmålen.
Dadgostars utspel kommer i en tid då opinionsundersökningar visar på ett jämnt läge mellan blocken. Politiska bedömare har länge pekat på att oppositionens förmåga att presentera ett trovärdigt regeringsalternativ kan bli avgörande för valutgången.
Kritiken mot Socialdemokraterna var påtaglig under pressträffen. Dadgostar beskrev partiets oppositionsarbete som passivt och menade att Anderssons uteblivna initiativ till att samla den rödgröna sidan är ”ett misstag”. Med skarp ton konstaterade hon att ”Sossarna har inte varit fighters, de är följare.”
Detta uttalande speglar en växande spänning inom oppositionen. Medan Socialdemokraterna historiskt sett har dominerat den politiska vänstern, har Vänsterpartiet under Dadgostars ledning intagit en alltmer självständig position. Partiet har sedan januariavtalets fall ökat sitt självförtroende och ställer nu tydligare krav på inflytande.
Särskilt uppmärksammat blev Dadgostars besked om Vänsterpartiets hållning inför en eventuell regeringsbildning efter valet. På den direkta frågan om partiet kommer rösta rött till alla regeringskonstellationer där V inte ingår, var svaret entydigt:
– Ja. Om våra mandat krävs för en regeringsbildning så kommer vi sitta med i regering, förklarade hon.
När journalisterna följde upp med frågan om detta innebär att Magdalena Andersson inte kan bli statsminister utan att ge Vänsterpartiet en ministerpost, svarade Dadgostar diplomatiskt men bestämt:
– Hon kan ju välja att samarbeta med andra partier.
Detta ultimatum kan ses som en betydande förändring i den politiska dynamiken. Traditionellt har Vänsterpartiet accepterat att stödja socialdemokratiskt ledda regeringar utan att kräva direkta ministerposter. Under förra mandatperioden bidrog partiet till att fälla Stefan Löfvens regering i en strid om marknadshyror, vilket visade på en ny, tuffare linje.
Statsvetare pekar på att Vänsterpartiets krav komplicerar den redan svåra ekvationen för en eventuell rödgrön regering. För att nå majoritet behöver Socialdemokraterna sannolikt stöd från både Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet – partier med delvis motstridiga intressen, särskilt i ekonomiska frågor.
Dadgostars tydliga besked sätter press på Andersson att klargöra sin strategi inför valet. Socialdemokraterna har hittills varit försiktiga med att definiera exakt vilka partier man vill regera med, en hållning som enligt flera bedömare handlar om att hålla dörren öppen för olika koalitionsalternativ.
För Vänsterpartiet, som i flera opinionsundersökningar visat stigande siffror, tycks regeringsdeltagande nu vara en principfråga. Partiet har länge argumenterat för att deras väljare förtjänar direkt inflytande över politiken genom ministerposter, inte bara genom att stödja andra partier.
De kommande månaderna kommer visa om Dadgostars efterlysning av en samlad opposition får gehör, eller om spänningarna mellan de rödgröna partierna fördjupas ytterligare inför valrörelsen.
16 kommentarer
Intressant framställning av Spänningen inom oppositionen. Hur påverkar detta arbetet för att uppnå klimatmålen, som är så viktiga för hela landet?
Just det, klimatfrågan borde vara en samlande plats. Vänsterpartiets krav på mer engagemang från Socialdemokraterna verkar rimlig.
Jag undrar om detta hot om ’röd knapp’ inte snarare kan leda till mer polarisering än samarbete.
Vänsterpartiets partiledare har rätt i att det behövs en samlad opposition. Bristen på enhetlighet kan verka skadlig för demokratin.
Men är det verkligen ett problem eller bara en del i det demokratiska spelet?
Debatten om oppositionens framtid är viktig, men jag hoppas att partierna inte glömmer bort de verkliga Schleswig-Holsteinernas utmaningar.
Ska bli spännande att se om de kan enas till valda.
Vänsterpartiets kritik mot Sras passivitet är välgrundad. Det låter som att oppositionen behöver en mer aktiv ledare för att kunna utmana regeringspartierna effektivt.
Vilka konkreta förslag har Vänsterpartiet egentligen för att lösa arbetslösheten och sjukvårdskrisen?
Politiska spel åt sidan, när kommer vi att se verkliga handlingar för att ställa om samhället mot klimatmål och hållbar utveckling?
En bra fråga. Det är lätt att ställa krav men svårare att presentera lösningar.
Det verkar som om oppositionen saknar en gemensam strategi inför valet. Vänsterpartiets mordigt tonar mot Socialdemokraterna riskerar kanske att försvåra samarbete.
Men å andra sidan, kanske behövs lite mer tryck för att få rörelsen igång.
Eller kanske är det ett tecken på att oppositionen är oenig om vilka frågor som ska prioriteras?
Critik mot Socialdemokraterna kanske inte är helt obefogad. En mer aktiv opposition skulle kunna gagna hela landet, inte bara vissa partier.
Men hur mese hur detta ställningstagande påverkar deras valstrategier?