Krigsoro eskalerar, marknadsturbulens

Spänningarna i Europa har ökat markant under de senaste veckorna, vilket har utlöst omfattande oro på de globala finansmarknaderna. Investerare världen över visar tydliga tecken på nervositet medan diplomatiska ansträngningar fortsätter att söka fredliga lösningar på konflikten.

På torsdagen föll ledande europeiska börser kraftigt. Frankfurtbörsen tappade 2,4 procent medan Parisbörsen sjönk med 1,9 procent. Stockholmsbörsens OMXS30-index avslutade dagen med en nedgång på 1,7 procent. Oron spred sig även till Wall Street där Dow Jones industriindex backade 1,3 procent under förmiddagshandeln.

Finansanalytiker pekar på att den geopolitiska osäkerheten har förstärkt en redan existerande volatilitet på marknaderna.

”Vi ser ett klassiskt mönster där investerare söker sig till säkra tillgångar i tider av ökad politisk risk”, säger Emma Bergström, chefsanalytiker på Nordea Markets. ”Guld och statsobligationer stiger i värde medan aktier, särskilt i cykliska sektorer, drabbas hårt.”

Guldpriset har stigit till den högsta nivån på sex år och handlas nu runt 2 320 dollar per uns. Samtidigt har räntan på tyska tioåriga statsobligationer sjunkit till -0,15 procent, ett tecken på att investerare prioriterar säkerhet framför avkastning.

Energimarknaden har reagerat särskilt kraftigt på utvecklingen. Oljepriset har stigit med över 8 procent den senaste veckan med Brent-oljan på 93 dollar per fat. Naturgaspriserna i Europa har ökat med 15 procent, vilket väcker farhågor om ytterligare inflationstryck i en redan ansträngd ekonomi.

”Energisäkerhet har blivit en central fråga”, förklarar Sven Andersson, energianalytiker vid Svenska Handelshögskolan. ”Europa är fortfarande sårbart trots ansträngningar att diversifiera energikällorna sedan 2022. En långvarig konflikt skulle allvarligt kunna påverka både tillgång och priser, särskilt inför den kommande vintern.”

Valutamarknaden uppvisar också tydliga tecken på stress. Euron har försvagats mot dollarn och handlas nu på 1,06, den lägsta nivån på 14 månader. Svenska kronan har tappat 3 procent mot dollarn under den senaste tvåveckorsperioden.

Centralbanker världen över följer utvecklingen noggrant. Enligt källor inom ECB utvärderas olika scenarier för hur en eskalering av konflikten skulle kunna påverka inflationen och tillväxten i euroområdet. Den planerade räntesänkningen i september kan nu vara hotad.

Svenska exportföretag uttrycker oro över situationen. Volvo Group, vars aktie föll 3,2 procent igår, varnar för att en utdragen konflikt kan störa leveranskedjor och påverka efterfrågan på viktiga europeiska marknader.

”Vi har fortfarande färskt i minnet hur snabbt globala leveranskedjor kan brytas samman”, säger Mikael Johansson, logistikchef på Volvo Group. ”Vi aktiverar nu våra beredskapsplaner och ser över alternativa leverantörsvägar.”

Små och medelstora företag är särskilt utsatta. Enligt en färsk undersökning från Svensk Handel har 68 procent av de tillfrågade företagen redan märkt negativa effekter på kundernas köpvilja eller leveranssäkerhet.

Den ekonomiska oron kommer vid en redan utmanande tidpunkt för Europa. Efter flera kvartal med svag tillväxt och ihållande inflation hade många ekonomer börjat se tecken på återhämtning. Dessa utsikter ställs nu på allvarligt prov.

”Tajmingen kunde inte vara sämre”, menar Karin Svensson, chefsekonom på SEB. ”Europa behöver stabilitet för att hantera de strukturella utmaningar vi står inför med grön omställning, demografiska förändringar och digital transformation. En säkerhetspolitisk kris riskerar att avleda både resurser och politiskt fokus.”

Regeringar runtom i Europa har börjat förbereda sig för olika scenarier, inklusive potentiella störningar i energiförsörjning och handelsflöden. Finansdepartementet meddelar att man genomför stresstester av olika sektorer för att identifiera sårbarheter i svensk ekonomi.

Under tiden fortsätter intensiva diplomatiska ansträngningar för att hitta en lösning på konflikten. EU:s utrikesministrar samlas till ett extra möte i Bryssel på måndag för att diskutera gemensamma åtgärder och potentiella sanktioner.