Kristersson: EU:s drönarmur kommer inte att ge fullständigt skydd mot ryska drönare

I det senaste mötet mellan EU-ledarna i Köpenhamn har frågan om drönare och anti-drönförsvar hamnat högt på dagordningen. Den ökande förekomsten av drönarintrång i europeiskt luftrum har tvingat unionen att ta ställning till hur detta växande säkerhetshot ska hanteras.

Statsminister Ulf Kristersson, som deltog i mötet, underströk vikten av samarbete inom detta område. ”Drönförsvar är extremt viktigt – och att samarbeta kring drönare – inte minst för att öka produktionskapaciteten,” sade Kristersson inför mötet.

Diskussionen har särskilt kretsat kring konceptet ”drönarmur”, ett begrepp som fått stor uppmärksamhet i europeiska säkerhetskretsar. Men Kristersson var noga med att dämpa förväntningarna kring vad detta egentligen innebär.

”Det handlar inte om att man plötsligt har kommit på något som kommer att garantera hela Europa en drönarkapacitet,” förklarade han. ”Drönarmuren är ett sätt att uttrycka att vi måste påskynda förmågan att producera både drönare och anti-drönarkapacitet.”

EU:s fokus på drönarteknik kommer vid en tidpunkt då säkerhetsläget i Europa har försämrats avsevärt. Flera europeiska länder har under de senaste åren rapporterat om misstänkta drönarintrång vid kritisk infrastruktur som kraftverk, militäranläggningar och kommunikationscentraler. Detta har skapat oro för att fientliga aktörer använder drönare för spionage eller förberedelser inför sabotage.

Den svenska statsministern betonade dock att initiativet inte handlar om att EU skulle ta över uppgifter från NATO eller från medlemsländernas nationella försvar. Detta understryker den känsliga balansen mellan europeiskt samarbete och nationell suveränitet i försvarsfrågor.

Säkerhetsexperter påpekar att drönarteknikens snabba utveckling har skapat ett behov av nya försvarsmetoder. Kommersiella drönare har blivit allt mer avancerade och tillgängliga, vilket gör dem till ett potentiellt verktyg för både statliga och icke-statliga aktörer med fientliga avsikter.

Europeiska försvarsindustrin har redan börjat utveckla motåtgärder mot drönare, allt från avancerade detektionssystem till störsändare och fysiska ingripanden. Ett ökat europeiskt samarbete skulle kunna påskynda utvecklingen av dessa teknologier och minska beroendet av teknik från länder utanför EU.

Dagens möte i Köpenhamn behandlade även andra säkerhetsfrågor, men drönardiskussionen speglar en bredare trend inom EU mot ökad självständighet i försvarsfrågor. Efter år av begränsade försvarsbudgetar har många europeiska länder nu börjat återuppbygga sina militära kapaciteter.

Enligt källor med insyn i mötet diskuterades även möjligheten att använda EU-medel för att stödja forskning och utveckling inom drönarteknik. Detta skulle kunna hjälpa mindre medlemsländer att få tillgång till teknologi som annars skulle vara för kostsam att utveckla på egen hand.

Det är dock viktigt att notera att EU fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium när det gäller gemensam drönarpolitik. Juridiska och etiska frågor kring användningen av drönare och anti-drönarteknologi måste fortfarande lösas innan en sammanhängande europeisk strategi kan implementeras fullt ut.

För Sveriges del representerar detta initiativ en möjlighet att stärka sitt försvar mot nya hot samtidigt som man fördjupar samarbetet med europeiska partners. Sveriges geografiska läge och långa kustlinje gör landet särskilt sårbart för drönarövervakning, vilket kan förklara Kristerssons aktiva engagemang i frågan.

Medan dagens möte inte resulterade i några konkreta beslut om en fysisk ”drönarmur”, markerade det ett viktigt steg i EU:s växande medvetenhet om denna säkerhetsutmaning. De kommande månaderna kommer sannolikt visa hur denna ambition översätts till konkret handling och samarbete mellan medlemsstaterna.