Kuba avvisar USA:s ambassads begäran att importera diesel, kallar det skamlöst

Den amerikanska ambassaden i Havanna står inför en allvarlig energikris efter över 18 månaders återkommande strömavbrott i den kubanska huvudstaden. Ambassaden har under denna period förlitat sig på reservgeneratorer för att upprätthålla sin verksamhet, men situationen har nu nått en kritisk punkt.

Enligt uppgifter har Trump-administrationens blockad mot Kuba avsevärt förvärrat energisituationen på ön, vilket även påverkar den diplomatiska representationen. Ambassadens personal har arbetat under allt svårare förhållanden när strömförsörjningen blivit alltmer opålitlig.

För att hantera situationen har ambassaden vänt sig till kubanska myndigheter med en begäran om att få importera diesel för att driva sina reservgeneratorer. Detta skulle säkerställa en kontinuerlig verksamhet trots de pågående strömavbrotten som drabbar hela Havanna.

Den kubanska regeringens svar har dock varit entydigt negativt. I ett skarpt formulerat uttalande beskrev regeringen den amerikanska begäran som ”skamlös” och avvisade den helt. Detta speglar de fortsatt ansträngda diplomatiska relationerna mellan länderna.

Relationen mellan USA och Kuba har varit komplicerad i flera decennier. Efter en kortvarig tining under Barack Obamas presidentperiod, då diplomatiska förbindelser återupprättades 2015, försämrades förhållandet markant när Donald Trump tillträdde som president 2017. Trump-administrationen införde nya sanktioner och återinförde flera av de restriktioner som Obama hade lättat på.

Energikrisen på Kuba är inte isolerad till amerikanska intressen. Hela ön har länge kämpat med ett ålderstiger elnät och bristande tillgång till bränsle. De ekonomiska sanktionerna från USA har försvårat Kubas möjligheter att importera nödvändiga reservdelar och bränsle för landets kraftverk.

Som ett resultat av den pågående situationen har den amerikanska ambassaden nu varnat det amerikanska utrikesdepartementet att de kan bli tvungna att skicka hem personal om energiförsörjningen inte kan säkras. En sådan åtgärd skulle innebära en betydande nedtrappning av den amerikanska diplomatiska närvaron på Kuba, något som skulle kunna få vidare diplomatiska konsekvenser.

Diplomatiska källor med insyn i situationen menar att detta är ett konkret exempel på hur ekonomiska sanktioner påverkar även diplomatiska funktioner. Ambassaden behöver elektricitet inte bara för dagliga arbetsuppgifter utan också för säkerhetssystem, kommunikation med Washington och för personalens bostäder.

Kubas energiministerie har under flera månader varnat för att situationen kommer att förvärras under sommarperioden när efterfrågan på elektricitet ökar på grund av höga temperaturer. Flera provinser på ön upplever redan dagliga strömavbrott som kan vara upp till 12 timmar.

Analytiker som följer situationen påpekar att Kubas avvisande av ambassadens begäran delvis kan ses som en reaktion på de amerikanska sanktionerna. Genom att neka diesel till ambassaden vill den kubanska regeringen lyfta fram hur sanktionerna drabbar hela befolkningen på ön.

Den amerikanska personalstyrkan vid ambassaden i Havanna är redan betydligt mindre än tidigare, efter att stora delar av personalen kallades hem 2017 i samband med de mystiska ”ljudattackerna” som rapporterades ha drabbat amerikansk och kanadensisk diplomatisk personal.

Om ytterligare personal tvingas lämna ön på grund av energiproblemen kan detta innebära ytterligare ett bakslag för de bilaterala relationerna, som under president Bidens administration har upplevt vissa försiktiga förbättringar, även om de flesta av Trump-erans restriktioner har kvarstått.