Kvinna dömd för att ha bedragit sin före detta styvfar på 2,8 miljoner kronor

I början av 1990-talet blev mannen styvfar till en flicka vars mor han hade ett förhållande med. När paret gick skilda vägar minskade kontakten mellan honom och styvdottern avsevärt, för att till slut upphöra helt.

Många år senare, 2021, fick mannen diagnosen svår demens. Trots den allvarliga diagnosen dröjde det flera år innan en god man utsågs för att bevaka hans intressen och hjälpa honom med ekonomiska angelägenheter. Detta tidsfönster, där mannen befann sig i ett sårbart tillstånd utan juridiskt skydd, skulle visa sig vara ödesdigert.

Under denna period återupptog den tidigare styvdottern, som nu var vuxen, kontakten med mannen. Vad som från utsidan kunde tolkas som en omtänksam handling, tog snart en mörkare vändning. Hon installerade mannens BankID på sin egen surfplatta, vilket gav henne full tillgång till hans ekonomiska tillgångar.

Under den följande tiden överförde kvinnan systematiskt pengar från mannens konton till sina egna. Sammanlagt rörde det sig om ett betydande belopp – 2 831 995 kronor. För att ge sken av legitimitet lämnade hon in ett gåvobevis med mannens underskrift till banken, där det framgick att pengarna skulle vara frivilligt donerade till henne.

Transaktionerna uppdagades så småningom och ärendet hamnade hos polisen. Under den rättsliga processen nekade kvinnan konsekvent till brottsanklagelserna. Hon hävdade att mannen frivilligt hade skänkt henne pengarna och att gåvobeviset var äkta och upprättat med hans fulla samtycke.

Tingsrätten gjorde dock en annan bedömning. Efter att ha granskat bevisningen, inklusive mannens medicinska journaler och expertutlåtanden om hans hälsotillstånd, slog domstolen fast att mannen på grund av sin demens inte hade haft förmågan att förstå innebörden av transaktionerna eller att ge ett giltigt samtycke till dem. Hans kognitiva nedsättning var så pass omfattande att han inte kunde fatta välgrundade ekonomiska beslut.

Mannens tillstånd hade också dokumenterats väl i sjukvårdsjournaler redan från 2021, vilket gjorde kvinnans påståenden om hans samtycke ännu mindre trovärdiga. Domstolen konstaterade att kvinnan måste ha varit medveten om hans nedsatta förmåga och att hon utnyttjade hans tillstånd för egen ekonomisk vinning.

Tingsrättens dom blev hård. Kvinnan dömdes till ett år och tre månaders fängelse för grovt bedrägeri. Dessutom ålades hon att betala skadestånd till mannen motsvarande hela det överförda beloppet – 2 831 995 kronor – plus ränta.

Fallet belyser en oroande trend av ekonomiska brott mot äldre och personer med kognitiva nedsättningar, något som Polisen och Brottsförebyggande rådet på senare år uppmärksammat som ett växande problem. Särskilt utsatta är personer med demenssjukdomar, vars antal ökar i takt med att befolkningen åldras.

Enligt experter som Demensförbundet kan detta fall ses som en påminnelse om vikten av att tidigt utse god man eller förvaltare när en person drabbas av kognitiv svikt. Hade en sådan åtgärd vidtagits omedelbart efter mannens diagnos 2021, kunde hela händelseförloppet ha förhindrats.

Bankernas rutiner för att upptäcka misstänkta överföringar har också ifrågasatts i samband med fallet, särskilt med tanke på de stora belopp som överfördes under en relativt kort tidsperiod utan att det väckte misstankar.

Domen har överklagats, men det är oklart när hovrätten kommer att ta upp ärendet.