Kvinna i Eskilstuna fick över 200 000 kronor i bidrag – ska betala tillbaka

Sociala myndigheten har avslagit en kvinnas ansökan om underhållsstöd, med motiveringen att hon och barnens pappa fortfarande har ett intakt familjesamband trots att de officiellt bor på olika adresser.

I ett nyligen fattat beslut pekar myndigheten på flera faktorer som tyder på att separationen endast är formell, inte faktisk. Det mest avgörande i bedömningen är att paret har fått ytterligare ett barn tillsammans efter den påstådda separationen, något som enligt myndigheten starkt indikerar att relationen fortfarande är aktiv.

”Underhållsstödet är utformat för föräldrar som faktiskt har avslutat sin relation och inte avser att leva tillsammans som en familj,” förklarar en tjänsteman vid myndigheten som önskar vara anonym. ”Att endast ändra folkbokföringsadress men fortsätta leva som en familj kvalificerar inte för stödet.”

Fallet belyser en växande utmaning för svenska myndigheter – att säkerställa att välfärdssystem används på avsett sätt. Enligt Försäkringskassans statistik har antalet ansökningar om underhållsstöd legat relativt stabilt de senaste åren, men myndigheterna har samtidigt skärpt kontrollen av bidragsfusk.

Underhållsstöd är ett ekonomiskt stöd som staten betalar till föräldrar som har ensam vårdnad om barn, när den andra föräldern inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett lägre belopp än underhållsstödet. För 2023 uppgår det maximala beloppet till 1 823 kronor per månad och barn.

Professor Anna Lundberg vid Linköpings universitet, expert på socialrätt, förklarar att myndigheternas bedömningar i dessa fall ofta är komplexa.

”Det handlar om att väga samman flera faktorer för att avgöra om en separation är genuin eller inte. Myndigheten tittar på ekonomiska kopplingar, gemensamma aktiviteter, och i detta fall ett nytt gemensamt barn – vilket naturligtvis är en stark indikation på en fortsatt relation.”

Statistik från Statistiska centralbyrån visar att omkring 50 000 barn årligen berörs av föräldrars separation. I majoriteten av dessa fall fungerar underhållsbidraget som avsett, men varje år upptäcks ett antal fall av misstänkt bidragsfusk.

Under de senaste åren har myndigheterna utvecklat mer sofistikerade metoder för att identifiera skenbar separation. Socialdepartementet har också signalerat att man överväger lagändringar för att tydligare definiera vad som utgör ett familjesamband i bidragssammanhang.

För den aktuella kvinnan innebär beslutet att hon inte kommer att få det sökta underhållsstödet. Hon har möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten inom tre veckor.

Representanter för Riksförbundet för ensamstående föräldrar påpekar att medan kontrollfunktionen är viktig, måste systemet också vara flexibelt nog att hantera de komplexa familjesituationer som existerar i dagens samhälle.

”Det finns många nyanser i moderna familjekonstellationer. Vissa föräldrar kan ha gemensamma barn men ändå leva åtskilda. Det viktiga är att bedömningarna görs utifrån faktiska omständigheter och inte schablonmässiga antaganden,” säger förbundets ordförande.

Myndigheten poängterar i sitt beslut att underhållsstödet är ett välfärdssystem som bygger på tillit, och att det är avgörande att stödet går till dem som verkligen har behov av det enligt regelverket.

Liknande fall har prövats i förvaltningsdomstolar tidigare, och i flera fall har domstolarna gett myndigheterna rätt när tydliga tecken på fortsatt samlevnad har kunnat påvisas, trots olika folkbokföringsadresser.