Lagrådet avvisar regeringens förslag att förlänga förvar av barn från tre till fem månader

Regeringens förslag om utvidgad rättslig hantering av unga lagöverträdare möter skarp kritik från Lagrådet. Det framgår i ett nytt yttrande där expertgruppen särskilt ifrågasätter förslaget om förlängd häktningstid för personer under 18 år.

I det aktuella lagförslaget vill regeringen ge rättsväsendet utökade befogenheter för att utreda brott som begås av minderåriga. En central del av förslaget handlar om att tillåta fler tvångsmedel mot barn, samtidigt som den maximala tiden ett barn kan sitta häktat skulle förlängas från dagens tre månader till fem månader.

Lagrådet, som består av erfarna jurister som granskar regeringens lagförslag, riktar skarp kritik mot flera delar av förslaget. Särskilt tydlig är kritiken kring den förlängda häktningstiden.

”Lagrådets slutsats är att en sådan förlängning inte kan anses förenlig med barnkonventionens krav på att barn endast får frihetsberövas under kortast lämpliga tid,” skriver man i sitt yttrande. Detta ställningstagande markerar en direkt konflikt mellan regeringens förslag och Sveriges internationella åtaganden enligt FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är svensk lag.

Regeringen motiverar behovet av längre häktningstider med att det behövs för att effektivt kunna utreda komplexa, allvarliga brott. Lagrådet avfärdar dock detta resonemang och menar att förslaget inte kan antas uppfylla det uttalade syftet att låta allvarliga brott utredas mer effektivt.

”Lagrådet avstyrker den föreslagna bestämmelsen,” konstaterar man i yttrandet, vilket är en ovanligt skarp formulering från denna instans.

Samtidigt vill regeringen sänka straffmyndighetsåldern från nuvarande 15 år till 13 år för vissa allvarliga brott. Detta skulle innebära att även 13- och 14-åringar kan komma att omfattas av de förlängda häktningstiderna om förslaget går igenom. En aspekt som komplicerar frågan ytterligare.

Ett problem som Lagrådet påpekar är att när regeringen skickade ut förslaget på remiss, tog man inte hänsyn till konsekvenserna av den sänkta straffmyndighetsåldern. Beredningskravet enligt regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, anses därför inte vara uppfyllt, vilket är en allvarlig formell invändning.

Kritiken från Lagrådet utgör ett betydande hinder för regeringens planer att genomföra dessa förändringar i nuvarande form. Yttrandet signalerar en grundläggande konflikt mellan regeringens ambitioner att skärpa lagstiftningen kring ungdomsbrottslighet och de rättsliga principer som ska värna om barns rättigheter.

Förslaget ingår i en bredare politisk strategi för att hantera den ökande ungdomsbrottsligheten i Sverige. De senaste åren har frågan om ungdomars delaktighet i gängkriminalitet och grova våldsbrott varit högaktuell i samhällsdebatten, vilket har lett till politiska krav på hårdare tag även mot unga lagöverträdare.

Samtidigt har barnrättsorganisationer och juridiska experter varnat för att strängare åtgärder mot unga kan vara kontraproduktiva och strida mot barnkonventionen. Forskning visar att tidiga och långa frihetsberövanden av unga ofta leder till ökad risk för återfall i brottslighet.

Regeringen står nu inför utmaningen att balansera kraven på effektivare brottsbekämpning mot skyldigheten att upprätthålla barns rättigheter enligt svensk och internationell rätt. Hur man väljer att gå vidare efter Lagrådets skarpa kritik återstår att se.

Kritiker av förslaget menar att regeringen istället borde fokusera på förebyggande insatser och rehabilitering för unga lagöverträdare, medan förespråkare hävdar att samhället måste kunna skydda sig mot allvarliga brott oavsett gärningspersonens ålder.