Lågt antal asylsökande till Danmark år 2025

Danmark godkänner historiskt få asylansökningar under 2025

Endast 839 asylärenden godkändes i Danmark fram till och med november 2025, enligt nya siffror från den danska regeringen. Under samma period registrerades totalt 1 835 asylansökningar i landet.

Danmarks migrationsministerium konstaterar att det är ovanligt få godkända ärenden. ”Det finns få år där det totala antalet har legat under 1 000,” framhåller ministeriet i sitt uttalande.

Migrationsminister Rasmus Stoklund från Socialdemokraterna är tydlig med regeringens målsättning: ”Det är helt avgörande att så få utlänningar som möjligt kommer till Danmark och får asyl. Min främsta prioritet är att begränsa tillströmningen av flyktingar.”

De nya siffrorna bekräftar en långvarig trend i dansk migrationspolitik, som under de senaste två decennierna gradvis skärpts för att minska antalet migranter och asylsökande. Denna restriktiva linje har fortsatt under den socialdemokratiska regeringen ledd av statsminister Mette Frederiksen.

Danmarks asylpolitik har under flera år väckt uppmärksamhet internationellt. Landet var ett av de första i Europa att införa vad kritiker kallar för en ”avskräckningspolitik” gentemot asylsökande. Detta inkluderar åtgärder som begränsade möjligheter till familjeåterförening, minskade ekonomiska bidrag till asylsökande och tidsbegränsade uppehållstillstånd.

Socialdemokraterna, som traditionellt betraktats som ett center-vänster parti, har under Frederiksens ledning fortsatt den strama migrationspolitiken som tidigare huvudsakligen förknippades med högerpartier. Detta representerar en betydande förändring i det politiska landskapet, där migrationsfrågan har blivit allt mindre ideologiskt bunden till traditionella höger-vänster-positioner.

Utvecklingen i Danmark speglar en bredare europeisk trend där flera länder har skärpt sin asylpolitik under de senaste åren. Efter den stora flyktingkrisen 2015, då över en miljon människor sökte asyl i Europa, har många länder infört striktare gränskontroller och hårdare asylregler.

Danmarks grannländer, särskilt Sverige, har noterat den danska utvecklingen med stort intresse. Sverige, som under flyktingkrisen 2015 tog emot ett av de högsta antalen asylsökande per capita i Europa, har sedan dess också infört strängare regler, men fortfarande inte lika långtgående som de danska.

Kritiker, inklusive människorättsorganisationer och FN:s flyktingorgan UNHCR, har uttryckt oro över Danmarks restriktiva asylpolitik och varnat för att den kan undergräva det internationella skyddet för människor som flyr från förföljelse och krig. De menar att Danmark, som ett av de första länderna som undertecknade FN:s flyktingkonvention 1951, borde ta ett större ansvar för globala flyktingkriser.

Förespråkare för den danska modellen hävdar å andra sidan att den strikta politiken har bidragit till bättre integration av de invandrare som redan finns i landet och minskat trycket på välfärdssystemen.

Den danska regeringens migrationspolitik har också omfattat kontroversiella initiativ, som planer på att upprätta asylcenter i tredje länder utanför Europa, där asylsökande skulle få sina ansökningar behandlade. Dessa planer har mött juridiska hinder och kritik från EU, men illustrerar landets beslutsamhet att radikalt omforma sin hantering av asylärenden.

Med det minskande antalet godkända asylärenden under 2025 bekräftas att Danmarks migrationspolitik har haft en märkbar effekt på antalet människor som söker skydd i landet. Huruvida denna modell kommer att påverka andra europeiska länders migrationspolitik återstår att se, men Danmarks erfarenheter studeras noga av både förespråkare och kritiker av restriktiva asylregler runt om i Europa.