Enligt en avslöjande rapport från SVT har våldsanmälningarna på låg- och mellanstadiet ökat drastiskt med 60 procent. Rapporten belyser även förekomsten av mycket allvarliga våldsincidenter. En oroväckande tystnadskultur bland lärare har identifierats, där många våldsincidenter inte rapporteras vidare till Arbetsmiljöverket, den ansvariga myndigheten. Lärarfacket Sveriges Lärare har reagerat starkt på situationen och överlämnade under ett möte med regeringen en kravlista med åtgärder för att adressera den eskalerande våldsproblematiken i skolan.
Ett centralt krav från Sveriges Lärare är inrättandet av en så kallad ”myndighetsallians”. Denna allians skulle bestå av representanter från olika myndigheter, inklusive polis, socialtjänst, Skolinspektionen och Folkhälsomyndigheten, för att samordna insatser kring våldsamma elever och erbjuda ett mer holistiskt och effektivt stöd. Facket menar att kommunerna inte tar sitt ansvar i frågan och att nationella aktörer måste agera skyndsamt och omedelbart. Anna Olskog, representant för Sveriges Lärare, betonar vikten av ett helhetsgrepp för att lösa problemet.
Utöver ”myndighetsalliansen” kräver facket även ett maxtak på barngrupper och ökade ekonomiska resurser till skolan. Skolminister Lotta Edholm (L) hänvisar till befintliga riktade statsbidrag för mindre undervisningsgrupper, men uttrycker samtidigt en positiv inställning till förslaget om en ”myndighetsallians”. Hon anser att förslaget är ”jätteintressant” och understryker vikten av ökad samverkan mellan olika aktörer för att hantera elever med utåtagerande beteende.
Ytterligare ett krav från Sveriges Lärare är inrättandet av statligt drivna akutskolor för elever med allvarliga ordningsproblem. Tanken är att dessa elever ska kunna lyftas ur den vanliga undervisningen och få specialiserat stöd i en anpassad miljö. Liknande akutskolor drivs redan av kommuner och friskolor på olika håll i landet. Skolminister Edholm ser positivt på idén om statligt drivna akutskolor och menar att det är en intressant tanke som skulle kunna komplettera befintliga specialskolor för andra elevgrupper.
För att få en tydligare bild av problemets omfattning kommer skolministern att ge Skolverket i uppdrag att utreda mörkertalet för våld mot lärare. Utredningen ska även kartlägga vilka hinder som finns för lärare att anmäla våldsincidenter. Edholm betonar allvaret i situationen och uttrycker sin oro över att lärare har blivit avskedade för att de har rapporterat om våld.
Sveriges Lärare anser dock att regeringen underskattar problemets komplexitet. Enligt Anna Olskog är många lärare så överbelastade och överarbetade att de inte har tid att göra anmälningar. Dessutom kan anmälningarna fastna på huvudmannanivå, vilket ytterligare försvårar processen. Facket understryker vikten av att få en sann bild av den verklighet som lärare befinner sig i för att kunna vidta effektiva åtgärder. Man menar att en grundlig utredning av mörkertalet och de bakomliggande orsakerna till tystnadskulturen är avgörande för att kunna skapa en trygg och säker arbetsmiljö för landets lärare. De menar också att det är viktigt att se till att de åtgärder som vidtas verkligen når fram till lärarna och gör skillnad i deras vardag. Det handlar om att skapa en skolmiljö där både elever och lärare kan trivas och utvecklas utan att behöva utsättas för våld eller hot om våld.
Sammanfattningsvis har SVT:s avslöjande om den ökande våldet i skolan och den utbredda tystnadskulturen bland lärare lett till starka reaktioner från fackförbundet Sveriges Lärare. Facket kräver kraftfulla åtgärder från regeringen, inklusive en ”myndighetsallians”, maxtak på barngrupper, ökade resurser och statligt drivna akutskolor. Skolministern har uttryckt en positiv inställning till flera av fackets förslag och lovat en utredning av mörkertalet för våld mot lärare. Trots detta menar facket att regeringen underskattar problemets allvar och att det krävs mer omfattande åtgärder för att skapa en trygg och säker skolmiljö för både elever och lärare.
