Macrons strategi – första steget mot EU:s kärnvapen?

Lättnad spreds inom både Frankrikes höger- och vänsterpartier efter president Emmanuel Macrons stora tal om kärnvapen i måndags. Tidigare oro över att Macron skulle öppna för att låta andra europeiska länder – eller till och med EU – delta i beslut om landets kärnvapen visade sig obefogad.

”Frankrike förblir ensam herre över… användningen av kärnvapen. Det är ett bra beslut,” skriver vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon i ett blogginlägg.

Trots detta har Macrons nya ”avancerade avskräckning” fortfarande en tydlig europeisk prägel. Det handlar inte bara om att andra länder erbjuds delta i övningar, utan även om möjligheten att flytta franska kärnvapen till andra länder för att försvåra för motparten – i praktiken Ryssland.

Macron ser upprustning som nödvändig och talar om att Europa står inför ett ”halvt sekel med kärnvapen”. Nedrustningsorganisationer håller dock inte med om denna strategi.

”President Macrons tillkännagivande är ett direkt hot mot fred och säkerhet i regionen och hela världen… En kärnvapenkapprustning som ingen har råd med,” fördömde Melissa Parke från den fredsprisbbelönade organisationen ICAN (Campaign to Abolish Nuclear Weapons) i ett uttalande.

Bakom Frankrikes nya strategi kan man ana både energi- och industripolitiska intressen. Frankrike är EU:s mest kärnkraftvänliga land, och i sitt tal nämnde Macron även ett kommande toppmöte i Paris den 10 mars för att ”uppmuntra utveckling, användning och finansiering” av civil kärnkraft.

Frankrike är också det land som starkast driver på för att EU-länderna ska beväpna sig med inhemskt producerade vapen, snarare än att köpa från företag med ägarintressen i USA eller Storbritannien.

För att uttrycka det rakt på sak: det handlar mindre om att göra franska bomber mer europeiska och mer om att göra europeiska bomber mer franska.

Det högerextrema Nationell Samling – som mycket väl kan komma att besluta om Frankrikes kärnvapen efter nästa års presidentval – vill se motköpskrav för att hålla kärnvapenparaplyet öppet.

”Det är svårt att se någon annan fördel än den symboliska i spridningen av dessa resurser (kärnvapen) när ingen ömsesidig förmån är kopplad till det – särskilt inte gällande europeiska länders inköp av fransk utrustning,” skriver partiledarna Jordan Bardella och Marine Le Pen i ett uttalande om Macrons nya strategi.

Frankrike blev 1960 det fjärde landet att skaffa kärnvapen efter USA, Sovjetunionen och Storbritannien. Landet uppskattas ha totalt knappt 300 stridsspetsar, främst placerade på ubåtar men i mindre utsträckning även på flygplan.

För närvarande har Frankrike fyra kärnvapenbestyckade ubåtar med namnen Le Triomphant (Den triumferande), Le Téméraire (Den djärve), Le Vigilant (Den vaksamma) och Le Terrible (Den fruktansvärda). En femte ny ubåt, som ska heta L’Invincible (Den oövervinnerliga), beräknas vara färdig 2036.

Under 1990-talet ledde franska kärnvapenprov i Söderhavet till omfattande protester och bojkotter. Sedan 1996 har dock inga prov genomförts.

Macrons utspel kommer i en tid då säkerhetsläget i Europa har försämrats markant, inte minst efter Rysslands invasion av Ukraina. Flera europeiska länder har ökat sina försvarsbudgetar och diskussioner om gemensam europeisk försvarspolitik har intensifierats.

Frankrikes kärnvapenarsenal har länge varit en grundpelare i landets utrikespolitiska identitet och status som global stormakt. Efter Storbritanniens utträde ur EU är Frankrike unionens enda kärnvapenmakt, vilket ger landet en särskild tyngd i europeiska säkerhetsfrågor.

Analytiker påpekar att Macrons nya strategi balanserar mellan att stärka Frankrikes roll som europeisk kärnvapenmakt och samtidigt behålla den suveräna kontrollen över dessa vapen – en position som verkar tillfredsställa både höger- och vänsterkrafter i landet, om än av olika skäl.