Över 230 miljoner flickor och kvinnor lever idag med konsekvenserna av kvinnlig könsstympning. Denna skadliga praktik, som innebär att delar av eller hela de yttre kvinnliga könsorganen avlägsnas, förekommer i flera länder i Afrika, Mellanöstern och Asien. Trots att förekomsten av könsstympning minskat på vissa håll, leder den snabba befolkningsökningen i många av dessa länder till att antalet drabbade flickor fortsätter att öka globalt. Det finns dock ljusglimtar, som i sydöstra Senegal där traditionen nästan försvunnit tack vare engagerade fäder som utmanar de skadliga normerna. Dessa män kämpar aktivt för flickors rätt till utbildning och ett liv fritt från könsstympning.
Bamba, en berättare, radiopresentatör och bonde från Senegal, är en av dessa engagerade fäder. Han ingår i en grupp män som arbetar för att öka medvetenheten om flickors rättigheter, jämställdhet, utbildning och de förödande konsekvenserna av könsstympning. Bamba menar att könsstympning inte hör hemma i ett modernt samhälle och berättar om hur det tidigare ansågs att en icke-könsstympad kvinna saknade värde. Han beskriver hur han själv tidigare såg könsstympning som en normal och nödvändig del av uppväxten för flickor, en uppfattning han nu starkt tar avstånd ifrån. Gruppen, som initierades för fem år sedan bland annat av Plan International, samlar inflytelserika personer som kan bidra till förändring i sina samhällen. De får information om de allvarliga riskerna och skadorna som könsstympning medför.
Carin Atterby, rådgivare på Plan International inom barnskydd och säkerhet, förklarar att kvinnlig könsstympning är djupt rotade sociala normer som syftar till att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och kroppar. Hon betonar att det inte är kopplat till någon specifik religion eller kultur, och att det finns många missuppfattningar om att det skulle vara hygieniskt. Tvärtom, poängterar Atterby, finns det inga hälsofördelar med könsstympning, endast skadliga konsekvenser. Hon understryker vikten av långsiktigt arbete för att förändra normer, attityder och beteenden kring könsstympning, då detta inte sker över en natt. Atterby menar att informationsspridning på alla nivåer i samhället, både lokalt och nationellt, är avgörande, liksom lagstiftning mot könsstympning. Där lagar redan finns, är det viktigt att kunskapen om dessa sprids.
Abdourahmane, byledare i samma område som Bamba, bekräftar att föräldrar som idag könsstympar sina döttrar riskerar att anmälas till myndigheterna. Han känner dock inte till några fall under de senaste åren. Den yngre generationen ser könsstympning som en förlegad tradition, menar Abdourahmane. De gamla traditionerna försvinner med den äldre generationen, och den nya traditionen är att säga nej till könsstympning, en tradition som han är övertygad om kommer att bestå. Kvinnlig könsstympning kan ta sig många olika uttryck och involvera olika typer av ingrepp. Ofta innebär det att delar av eller hela de yttre könsorganen avlägsnas, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för offren. Smärta, kraftiga blödningar, infektioner, svårigheter med läkning, livslånga fysiska och psykiska problem, och i värsta fall dödsfall, är några av de risker som flickorna utsätts för. De flesta flickor könsstympas i tidig ålder, allt från några dagar eller veckor gamla till 15 års ålder.
Många av de länder där könsstympning förekommer står inför en rad andra utmaningar. Etiopien har visat framsteg i kampen mot könsstympning, men klimatförändringar, sjukdomar och osäker livsmedelsförsörjning försvårar arbetet med att stödja flickor, enligt en Unicef-rapport från förra året. Samtidigt finns det positiva tecken på förändrade attityder. Rapporten visar att två tredjedelar av befolkningen i de afrikanska länder där könsstympning förekommer är emot praktiken. Detta visar på en växande medvetenhet om de skadliga effekterna av könsstympning och en ökad vilja att skydda flickor från denna grymhet.
FN:s generalsekreterare António Guterres fördömer könsstympning som en ”avskyvärd praktik” och uppmanar till gemensamma ansträngningar för att utrota den. Han betonar vikten av att skapa en ljusare, hälsosammare och mer rättvis framtid för alla kvinnor och flickor. Uppskattningsvis fyra miljoner flickor könsstympas varje år globalt. Totalt beräknas 230 miljoner kvinnor vara könsstympade världen över, inklusive uppskattningsvis 38 000 kvinnor i Sverige, med ett potentiellt stort mörkertal. Könsstympning har dokumenterats i 92 länder i Afrika, Asien, Mellanöstern, Östeuropa och Sydamerika, med Somalia som landet med högst förekomst. Världshälsoorganisationen (WHO) delar in kvinnlig könsstympning i fyra olika typer beroende på hur mycket av klitoris och blygdläppar som avlägsnas. Ingreppen utförs ofta utan bedövning och med osterila verktyg, vilket leder till allvarliga hälsorisker. Ett okänt antal flickor dör varje år till följd av ingreppen. Infektioner, skador på urinvägarna, cystor, fistlar och svårigheter att urinera är vanliga komplikationer, liksom psykisk ohälsa, komplicerade förlossningar och svårigheter att ha ett sexuellt liv.
