Mexikos president Claudia Sheinbaum säger att Amerika inte tillhör någon makt

Sedan den venezuelanske ledaren Nicolás Maduro arresterades i helgen har USA:s president Donald Trump betonat USA:s dominans över västra hemisfären, en händelse som väckt starka reaktioner över hela Latinamerika.

Trump har beskrivit helgens gripande av Maduro som en uppdatering av den så kallade Monroedoktrinen från 1823. Denna doktrin, som formulerades av dåvarande president James Monroe, deklarerade att Latinamerika tillhörde USA:s intressesfär och att europeiska makter skulle hålla sig borta från regionen. Doktrinen har historiskt använts för att rättfärdiga amerikanska interventioner i latinamerikanska länder.

Arresteringen av Maduro markerar en dramatisk vändning i relationerna mellan USA och Venezuela, som under flera år har präglats av spänningar. Venezuela, med världens största bevisade oljereserver, har under Maduros styre genomgått en djup ekonomisk och humanitär kris, samtidigt som relationen till USA kraftigt försämrats.

I kölvattnet av dessa uttalanden från Trump har flera latinamerikanska ledare uttryckt stark kritik. Mest framträdande är Mexikos nya president Claudia Sheinbaum, som i ett tal på måndagen förklarade: ”Amerika tillhör inte någon doktrin eller makt. Den amerikanska kontinenten tillhör folken i de länder som utgör den.”

Sheinbaums uttalande representerar en växande motreaktion i regionen mot vad många ser som USA:s neokoloniala hållning. Mexiko, som själv har en lång och komplicerad historia med amerikansk intervention, har under senare år intagit en mer självständig utrikespolitisk position.

Arresteringen av Maduro har också väckt oro inom internationell diplomati. Flera bedömare menar att USA:s agerande kan destabilisera regionen ytterligare och potentiellt fördjupa de humanitära problemen i Venezuela. Landet, som en gång var ett av Latinamerikas rikaste, har under det senaste decenniet upplevt hyperinflation, massemigration och allvarliga brister på basvaror.

Relationerna mellan Venezuela och USA har varit spända sedan Hugo Chávez kom till makten 1999, men försämrades markant under Maduros styre. USA har infört omfattande sanktioner mot Venezuela och har erkänt oppositionsledaren Juan Guaidó som landets legitima president efter det omtvistade valet 2018.

Analytiker påpekar att Trumps hänvisning till Monroedoktrinen signalerar en möjlig återgång till en mer aggressiv amerikansk utrikespolitik i regionen, något som står i kontrast till den mer multilaterala approach som tidigare administrationer försökt tillämpa.

Andra latinamerikanska ledare har också reagerat. Brasiliens president, som länge förespråkat regional integration utan utländsk inblandning, har uttryckt oro över USA:s agerande. Liknande reaktioner har kommit från Argentina, Chile och Colombia, länder som alla har komplexa förhållanden till både USA och Venezuela.

Den regionala organisationen CELAC (Comunidad de Estados Latinoamericanos y Caribeños) har kallat till ett krismöte för att diskutera situationen. Organisationen, som grundades 2011 delvis som en motvikt till USA-dominerade Organisationen för amerikanska stater (OAS), ser händelsen som ett hot mot regional suveränitet.

För Venezuela själv innebär situationen ytterligare osäkerhet. Landet står inför en överhängande humanitär kris med cirka sex miljoner människor som har flytt landet sedan 2015. Internationella organisationer varnar för att politisk instabilitet kan förvärra situationen för den återstående befolkningen.

Händelseutvecklingen understryker de komplexa geopolitiska spänningarna i Latinamerika, där historiska amerikanska interventioner fortfarande kastar långa skuggor över regionala relationer. Medan Trump försöker hävda USA:s dominans, visar reaktionerna från ledare som Sheinbaum att Latinamerika alltmer ser sig som en region kapabel att bestämma sin egen framtid utan extern inblandning.