Miljardregn över elnätet – jättekontot ska tömmas

Svenska kraftnät presenterar miljardinvesteringar för att lösa elnätsproblemen

Omkring 85 miljarder kronor finns idag på Svenska kraftnäts konto för flaskhalsintäkter – pengar som uppstått till följd av de stora prisskillnaderna på el mellan norra och södra Sverige. Under de kommande tio åren väntas ytterligare 130 miljarder kronor tillkomma i form av dessa avgifter.

Flaskhalsintäkterna har länge varit en kontroversiell fråga i den svenska energidebatten. De har genererats indirekt från svenska elkunder i södra Sverige som tvingats betala högre elpriser på grund av kapacitetsbegränsningar i elnätet. Pengarna ska enligt regelverket användas för att bygga ut och förstärka elnätet, men Svenska kraftnät har hittills inte hunnit genomföra tillräckliga investeringar.

”Vi tycker det är väldigt viktigt att dessa pengar diskuteras,” säger Jacob Henriksson, ekonomidirektör på Svenska kraftnät, i en kommentar till situationen.

Frågan har fått ökad aktualitet då EU enligt uppgift har ”hotat” med att använda de svenska miljarderna till att bygga elnät i övriga Europa, något som väckt politiska protester i Sverige. Detta har satt press på Svenska kraftnät att visa hur pengarna ska användas.

”Vad vi har gjort är att samla in pengarna, vi sänker avgifterna här och nu för svenska elkonsumenter, och vi eliminerar problemet,” fortsätter Henriksson.

Svenska kraftnät presenterar nu en omfattande investeringsplan på totalt 215 miljarder kronor över de kommande tio åren. Målet är att i grunden lösa kapacitetsbristerna i det svenska elnätet och därmed utjämna prisskillnaderna mellan landets norra och södra delar.

”Nu omsätter vi dessa pengar som har avsatts i praktisk handling,” säger Henriksson.

Investeringsplanen kommer att få betydande konsekvenser för den svenska elmarknaden. När projekten väl är genomförda förväntas de nuvarande flaskhalsarna i elnätet till stor del försvinna, vilket bör leda till jämnare elpriser över hela landet.

”När vi har gjort dessa investeringar kommer flaskhalsavgifterna att minska,” förklarar Henriksson.

Den ambitiösa planen innebär att de ackumulerade medlen gradvis kommer att användas upp. Enligt Svenska kraftnäts beräkningar kommer kontot att vara tomt år 2035, vilket indikerar att myndigheten planerar för långsiktiga och omfattande infrastruktursatsningar.

Beslutet kommer sannolikt att välkomnas av såväl industri som privatpersoner i södra Sverige, där de höga elpriserna har varit en betydande ekonomisk belastning under de senaste åren. Särskilt tillverkningsindustrin har påverkats negativt av de regionala prisskillnaderna, vilket hämmat konkurrenskraften.

”Om vi hade genomfört detta utan att ha dessa pengar, skulle det ha hamnat på elräkningen,” påpekar Henriksson, och understryker därmed att investeringarna kan genomföras utan att belasta elkonsumenterna med ytterligare avgifter.

Investeringarna kommer att omfatta såväl nya kraftledningar som förstärkning av befintlig infrastruktur. Detta är särskilt viktigt i en tid då energisystemet genomgår en omfattande omställning med ökad elektrifiering av industri och transport, samtidigt som nya produktionskällor som vindkraft och solenergi tillkommer i snabb takt.

Energimarknadsinspektionen, som övervakar Svenska kraftnäts verksamhet, har tidigare kritiserat myndigheten för den långsamma takten i utbyggnaden av elnätet. De nya planerna verkar nu vara ett svar på denna kritik och en insikt om att grundläggande strukturella problem i elnätet måste åtgärdas för att den gröna omställningen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.

Att dessa investeringar genomförs med hjälp av flaskhalsintäkterna innebär också att andra viktiga infrastrukturprojekt inte behöver konkurrera om statliga medel i samma utsträckning, vilket kan ses som en indirekt fördel för samhällsekonomin i stort.