En omfattande internationell studie, publicerad i tidskriften Nature, har analyserat genetiska förändringar hos över 600 arter världen över under en period längre än 30 år. Resultaten visar en oroväckande trend: den genetiska mångfalden minskar globalt. Detta innebär att variationen inom arters gener, deras genetiska arvsmassa, krymper. Denna minskning i genetisk diversitet har observerats i vitt skilda arter och geografiska områden, vilket pekar på ett utbrett och allvarligt problem. Studien är den hittills mest omfattande i sitt slag och ger en dyster bild av den genetiska hälsan hos världens arter.
Genetisk variation är avgörande för arters överlevnad och anpassningsförmåga. En rik genetisk variation fungerar som en buffert mot förändringar i miljön, inklusive klimatförändringar. Ju större variationen av gener inom en art är, desto större är sannolikheten att vissa individer bär på gener som gör dem motståndskraftiga mot exempelvis stigande temperaturer, nya sjukdomar eller förändrad tillgång på föda. Individer med dessa fördelaktiga gener har större chans att överleva och fortplanta sig, vilket i sin tur gör att arten som helhet kan anpassa sig till de nya förhållandena. En minskad genetisk variation begränsar artens förmåga att anpassa sig och ökar risken för utrotning.
Studien lyfter fram att förlust av livsmiljöer, fragmentering av populationer och klimatförändringar är några av de främsta drivkrafterna bakom den minskade genetiska mångfalden. När populationer krymper eller isoleras från varandra minskar genflödet mellan dem. Detta leder till att genetisk variation går förlorad och att inavel ökar, vilket ytterligare försvagar populationens motståndskraft mot förändringar. Klimatförändringarna förvärrar situationen genom att utsätta arter för snabba och drastiska förändringar i deras livsmiljöer, vilket många arter, med redan minskad genetisk variation, inte hinner anpassa sig till.
Trots de alarmerande resultaten finns det hopp, enligt forskarna, varav flera är verksamma vid Stockholms universitet och Naturvårdsverket. Genom att kartlägga och identifiera genetiskt känsliga populationer kan riktade åtgärder vidtas för att bevara dem. Modern DNA-teknik spelar en avgörande roll i detta arbete. Genom att analysera DNA från olika individer inom en art kan forskare få en detaljerad bild av den genetiska variationen och identifiera populationer som är särskilt sårbara. Denna information kan sedan användas för att prioritera bevarandeinsatser och utveckla strategier för att stärka den genetiska hälsan hos hotade arter.
I Sverige används dessa nya DNA-baserade metoder för att övervaka bland annat lax, öring och älg. Genom att analysera DNA från dessa arter kan forskare följa förändringar i den genetiska variationen över tid och identifiera faktorer som påverkar den. Denna kunskap är avgörande för att utveckla effektiva förvaltningsstrategier som säkerställer att dessa arter bevaras för framtida generationer. Exempel på åtgärder som kan vidtas baserat på genetisk information inkluderar att skapa korridorer mellan fragmenterade populationer för att öka genflödet, att flytta individer mellan populationer för att öka den genetiska variationen, och att skydda viktiga livsmiljöer som är avgörande för artens överlevnad.
Att integrera genetiska aspekter i bevarandearbetet är avgörande för att skydda den biologiska mångfalden och stärka ekosystemens motståndskraft mot nuvarande och framtida utmaningar, betonar Catherine Grueber vid University of Sydney, som ledde studien. Att enbart fokusera på antalet individer inom en art är inte tillräckligt. Det är lika viktigt att bevara den genetiska variationen inom arten för att säkerställa dess långsiktiga överlevnad. Denna studie understryker vikten av att ta hänsyn till genetisk information vid planering och genomförande av bevarandeåtgärder för att effektivt skydda den biologiska mångfalden och skapa resilienta ekosystem.
