Inrikesflygets nedgång och Brommas öde:
Svenskt inrikesflyg har drabbats hårt av pandemin, med en minskning på 40 procent från de tio största statliga flygplatserna. Bromma flygplats, tidigare en central knutpunkt för inrikesresor, har blivit särskilt drabbad. Flygbolaget BRA, som dominerade trafiken från Bromma före pandemin med cirka 2,5 miljoner resenärer årligen, tappade en betydande del av sin kundbas. Endast 1 miljon resenärer återvände efter pandemin, vilket tvingade BRA att lämna Bromma och istället operera flygningar på uppdrag av SAS. Konsekvensen har blivit en drastisk minskning av flygtrafiken från Bromma. Idag har 90 procent av flygningarna upphört, med endast två reguljära avgångar per dag kvar, utöver affärsflyg, privatjet och ambulansflyg.
Regeringens ställningstagande och motstridiga åsikter:
Trots den låga trafikvolymen har regeringen signalerat att Bromma flygplats ska fortsätta sin verksamhet. Tidöpartierna har i sitt avtal enats om att inget beslut om nedläggning ska fattas under innevarande mandatperiod. Detta beslut har mötts av kritik från flera håll. Socialdemokraternas finansborgarråd Karin Wanngård menar att Stockholm endast behöver en flygplats och att Arlanda är tillräckligt. Även Swedavia, det statliga bolaget som driver svenska flygplatser, har i en rapport konstaterat att det saknas affärsmässig grund för att driva Bromma vidare. De menar att det inte finns en tillräckligt stor marknad för två flygplatser med endast fyra mils avstånd i Stockholm.
Ekonomiska konsekvenser och framtidsperspektiv:
Stockholms handelskammare delar Swedavias oro och varnar för att kostnaderna för att driva Bromma flygplats utan tillräcklig flygtrafik riskerar att påverka utbyggnaden av Arlanda negativt. Detta skulle i sin tur kunna ytterligare försämra förutsättningarna för inrikesflyget i Sverige. Debatten om Brommas framtid speglar den komplexa situation som flygbranschen befinner sig i efter pandemin. Å ena sidan finns en önskan att behålla Bromma som en viktig del av Stockholms infrastruktur. Å andra sidan står ekonomiska realiteter och miljöhänsyn som talar för en nedläggning.
Alternativa lösningar och långsiktiga strategier:
Frågan om Brommas framtid kräver en noggrann analys av både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Att fortsätta driva en flygplats med minimal trafik innebär betydande kostnader som skulle kunna användas för att stärka Arlandas position som en internationell hubb. Samtidigt måste man beakta de regionala effekter som en nedläggning av Bromma skulle kunna ha, särskilt för de få resenärer som fortfarande använder flygplatsen. En möjlig lösning skulle kunna vara att omvandla Brommaområdet till något annat, exempelvis bostäder eller grönområden, vilket skulle kunna bidra till Stockholms utveckling på andra sätt.
Miljöaspekten och hållbara alternativ:
I diskussionen om Brommas framtid är det viktigt att även beakta miljöaspekten. Flygtrafiken bidrar till utsläpp av växthusgaser och en minskad flygtrafik från Bromma skulle kunna ha en positiv inverkan på miljön. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att resenärer har tillgång till alternativa och hållbara transportmedel, såsom tåg och buss, för att kunna resa inom Sverige. En satsning på utbyggnad av järnvägsnätet och andra hållbara transportlösningar skulle kunna kompensera för en eventuell nedläggning av Bromma och samtidigt bidra till en mer hållbar framtid.
Slutsatser och framtida utmaningar:
Brommas framtid är en komplex fråga med många aspekter att beakta. Det är viktigt att fatta ett välgrundat beslut som tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer. En fortsatt dialog mellan regeringen, Swedavia, Stockholms stad och andra berörda parter är nödvändig för att hitta en lösning som är bäst för både Stockholmsregionen och Sverige i stort. Framtidens flygbransch står inför stora utmaningar och det är viktigt att Sverige har en långsiktig strategi för att möta dessa utmaningar på ett hållbart sätt.
