Våldsamma protester i Iran när demonstranter kräver förändring

Norr om Teheran samlas demonstranter som skanderar slagord, avfyrar fyrverkerier och slår på kastruller, enligt videoklipp som nyhetsbyrån AFP har verifierat. Rapporter tyder på att liknande folksamlingar har bildats på flera andra platser runt om i landet, men dessa uppgifter har ännu inte kunnat bekräftas.

Den iranska regimen har svarat med hårda metoder mot de senaste dagarnas demonstrationer. Konflikten har trappats upp och säkerhetsstyrkor uppges använda skarp ammunition mot demonstranter. Enligt aktivistgruppen HRANA har dödssiffran nu stigit till 116 personer. Samtidigt har över 2 600 demonstranter gripits i landet, medan internet- och telefontjänster kraftigt begränsats.

Under lördagen uttryckte USA:s president Donald Trump sitt stöd för proteströrelsen. ”Iran står inför frihet, kanske som aldrig förr. USA är redo att hjälpa,” skrev presidenten i ett inlägg på plattformen Truth Social.

De nuvarande protesterna i Iran började i slutet av december när butiksägare gick ut på gatorna för att uttrycka sitt missnöje med skenande kostnader och sjunkande levnadsstandard. Sedan dess har protesterna vuxit och omfattar nu hela landet.

Missnöjet bottnar i landets katastrofala ekonomi med kraftigt stigande inflation och en valuta, rialen, som har kollapsat i värde. Men precis som protestvågen efter den unga Mahsa Zhina Aminis död i moralpolis​ens förvar 2022, riktas vreden mot regimen i stort.

Ekonomiska experter pekar på att Iran befinner sig i en djup ekonomisk kris. Internationella sanktioner, omfattande korruption och misslyckad ekonomisk politik har tillsammans skapat en situation där vanliga iranier kämpar för att klara vardagen. Inflationen har under flera år legat på över 40 procent, vilket har urholkat hushållens köpkraft dramatiskt.

”Detta är inte längre bara protester om ekonomiska frågor. Det handlar om ett grundläggande missnöje med hela det politiska systemet,” säger en Iran-expert vid Stockholms universitet som vill vara anonym av säkerhetsskäl.

Samtidigt har regimens förtryck av oliktänkande fortsatt att intensifieras sedan protesterna efter Mahsa Aminis död. Trots omfattande internationell kritik har iranska myndigheter genomfört flera avrättningar av personer som anklagats för att ha deltagit i protesterna 2022.

Enligt människorättsorganisationer har säkerhetsstyrkorna använt övervåld redan från början av de nuvarande demonstrationerna. Rapporter talar om skarpskyttar placerade på hustak, massarresteringar och tortyr av gripna demonstranter.

Den iranska regimen har konsekvent skyller oroligheterna på ”utländska fiender” och hävdar att protesterna drivs av västländer som vill destabilisera landet. Iranska statliga medier har knappt rapporterat om demonstrationerna, och när de gör det beskrivs de som ”oroligheter” orsakade av ”terrorister” eller ”upploppsmakare”.

De senaste dagarna har protesterna dock tagit ny fart när studenter och medelklassen anslutit sig till de ursprungliga demonstrationerna. I flera universitetsstäder har studenter organiserat sit-ins och strejker.

Internationella reaktioner har varit varierande. Medan USA och flera europeiska länder har uttryckt stöd för demonstranterna, har länder som Ryssland och Kina uppmanat till ”icke-inblandning i Irans interna angelägenheter”.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har uttryckt ”djup oro” över våldet mot demonstranterna och uppmanat iranska myndigheter att ”visa återhållsamhet och respektera människors rätt att protestera fredligt”.

Trots den hårda repressionen visar demonstranterna inga tecken på att ge upp. På sociala medier sprids dagligen nya videor som visar protester, trots myndigheternas försök att begränsa internetåtkomsten.

En iransk aktivist som befinner sig utomlands säger till vår tidning: ”Människor har inget mer att förlora. De ekonomiska problemen har blivit så allvarliga att många inte längre har råd med grundläggande förnödenheter. Samtidigt fortsätter regimen att spendera enorma summor på militära äventyr i utlandet och kärnvapenprogram.”