Svenska

I Finland blir tvåspråkighet allt viktigare, särskilt för föräldrar som vill föra vidare sitt modersmål till nästa generation. Detta är fallet för Mio, som trots vissa osäkerheter kring sin finska, är fast besluten att ge sin dotter Lumi möjligheten att behärska både svenska och finska flytande.

”Det är väldigt viktigt för mig att det jag säger är grammatiskt korrekt och att hitta de rätta orden, oavsett vilket språk jag pratar,” berättar Mio, som nu deltar i en kvällskurs i finska för att förbättra sina språkkunskaper.

Lumis språkresa började på en finskspråkig förskola, vilket gav henne en solid grund i språket. När hon sedan började grundskolan övergick hon till en svenskspråkig miljö under skoldagarna. Hemma fortsätter hon dock att prata finska med sin pappa och mormor, vilket skapar en naturlig tvåspråkig vardag för henne.

Mios långsiktiga mål är tydligt – han vill att Lumi ska upprätthålla sina kunskaper i finska så att hon i framtiden kan gå på ett högstadium där undervisningen sker på både svenska och finska. Detta skulle ge henne stora fördelar i ett alltmer globaliserat samhälle där flerspråkighet blir en allt viktigare kompetens.

Forskning visar att tvåspråkiga barn ofta utvecklar bättre kognitiva förmågor och har lättare att lära sig ytterligare språk senare i livet. I Finland, där både finska och svenska är officiella språk, kan tvåspråkighet även öppna dörrar till fler karriärmöjligheter och bredare kulturell förståelse.

Men vägen till tvåspråkighet är inte utan utmaningar. För Mio har hans egna höga krav blivit ett hinder i hans språkutveckling. Han erkänner att perfektionismen ibland hindrar honom från att använda finska i alla sammanhang där det skulle vara möjligt.

”När jag umgås med finska kompisar som inte kritiserar mitt språk blir jag mindre nervös och vågar prata språket,” förklarar han. Denna insikt speglar vad språkforskare länge har hävdat – att den emotionella miljön spelar en avgörande roll i språkinlärning.

Mio betonar att nyckeln till språkutveckling är att våga prata och inte vara rädd för att göra fel. Det handlar om att hitta trygga sammanhang där man känner sig bekväm nog att använda sitt modersmål eller det språk man vill utveckla.

Detta är särskilt relevant i Finland, där många finlandssvenskar känner en liknande press att tala perfekt finska, vilket kan leda till språkbarriärer trots formella kunskaper. Statistik visar att cirka 5,2 procent av Finlands befolkning har svenska som modersmål, och för denna minoritet blir balansen mellan språken en daglig verklighet.

I större städer som Helsingfors och Åbo finns flera tvåspråkiga skolor som erbjuder undervisning på både finska och svenska, vilket återspeglar landets officiella tvåspråkighetspolicy. Dessa institutioner har blivit allt populärare de senaste åren, inte bara bland tvåspråkiga familjer utan också bland enspråkiga föräldrar som ser fördelarna med tvåspråkig utbildning.

Experter inom språkpedagogik lyfter fram att föräldrarnas attityd till språk ofta har större påverkan på barnets språkutveckling än formell undervisning. När föräldrar som Mio visar ett genuint intresse och engagemang för språket, ökar sannolikheten att barnet utvecklar en positiv relation till båda språken.

För de som vill fördjupa sig i ämnet tvåspråkighet och språköverföring mellan generationer finns mer information i söndagens avsnitt av ”15 minuter från Uutiset”, där Mios och Lumis språkresa diskuteras mer ingående tillsammans med experter på området.