Den 27 januari är Förintelsens minnesdag, en dag då vi hedrar offren för nazisternas folkmord under andra världskriget. Mira Kelber, vice ordförande i Judiska ungdomsförbundet i Sverige, betonar minnesdagens djupa personliga betydelse, då hennes egen far överlevde Förintelsen. Dagen tjänar som en stark påminnelse om de fasor som antisemitism kan leda till och vikten av att bekämpa alla former av hat och diskriminering. Kelber lyfter fram att minnesdagen i år får en extra dimension mot bakgrund av de antisemitiska händelser som följt efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza.
I kölvattnet av attacken och kriget har många judar i Sverige upplevt en ökad osäkerhet och utsatthet, präglad av antisemitiska uttryck och handlingar. Kelber beskriver hur unga judar har känt sig tvingade att dölja sin judiska identitet, ta av sig Davidsstjärnan och undanröja judiska symboler i sina hem. Denna oroande trend belyser den rädsla och utsatthet som antisemitism skapar och hur den inskränker människors frihet att uttrycka sin religiösa och kulturella tillhörighet. Situationen understryker behovet av ökad medvetenhet och kraftfulla åtgärder för att motverka antisemitism och skydda judiska individer och samhällen.
Trots de utmaningar som judar i Sverige står inför uttrycker Kelber ändå hopp för framtiden. Hon ser positiva tecken på att det går att leva ett öppet judiskt liv utan rädsla. Hon noterar en ökad vilja bland judar att återta och uttrycka sin judiska identitet, och betonar det starka stöd som visats från många delar av samhället. Detta stöd är avgörande för att skapa en trygg och inkluderande miljö där judar kan leva utan att behöva dölja eller förneka sin identitet. Kelbers optimism pekar på vikten av solidaritet och engagemang i kampen mot antisemitism.
En studie vid Malmö universitet, där 30 judiska kvinnor intervjuats om sina erfarenheter av att leva i Sverige, ger ytterligare perspektiv på situationen. Professor Malin Thor Tureby, som ledde studien, berättar att även om studien inte specifikt fokuserade på antisemitism, framkom det tydligt att många kvinnor upplevt en ökad otrygghet efter Hamas attack och det efterföljande kriget. Kvinnorna vittnade om att de känt sig tvingade att försvara sig och ta ansvar för händelserna i Gaza, trots att de inte hade någon koppling till dem. Detta belyser hur antisemitism ofta tar formen av kollektiv bestraffning, där enskilda individer hålls ansvariga för handlingar utförda av andra med samma religiösa eller etniska bakgrund.
Studien vid Malmö universitet visar på komplexiteten i judiska kvinnors erfarenheter i Sverige. Samtidigt som de delat sina berättelser om otrygghet och diskriminering, har de också betonat de positiva aspekterna av att leva judiskt i Sverige. Kvinnorna har lyft fram den kulturella rikedom och gemenskap som det judiska livet erbjuder, samt möjligheterna att bevara och föra vidare traditioner och värderingar till kommande generationer. Deras vittnesmål understryker vikten av att inte enbart fokusera på de negativa erfarenheterna, utan också erkänna och uppmärksamma den positiva och berikande roll som judisk kultur och tradition spelar i det svenska samhället.
Sammanfattningsvis visar Förintelsens minnesdag och de efterföljande diskussionerna om antisemitism på vikten av att aktivt arbeta för ett samhälle fritt från hat och diskriminering. Mira Kelbers personliga berättelse, de unga judarnas upplevelser och vittnesmålen från de 30 judiska kvinnorna i Malmö universitets studie belyser vikten av att lyssna på och ta på allvar de utmaningar som judar i Sverige står inför. Det är avgörande att samhället står upp mot antisemitism och skapar en trygg och inkluderande miljö där alla individer, oavsett religiös eller etnisk tillhörighet, kan leva utan rädsla och förtryck.
