I början av veckan grep fransk polis kaptenen och en besättningsmedlem från oljetankern Boracay. De två personerna misstänks ha varit inblandade i de drönarepisoder som förra veckan tvingade flera danska flygplatser att stänga ner sin verksamhet temporärt.
Tankfartyget, som seglar under Benins flagg, har enligt franska myndigheter kopplingar till den så kallade ryska skuggflottan. Denna flotta består av äldre oljetankers som används för att kringgå de omfattande sanktioner som västvärlden infört mot Ryssland efter landets invasion av Ukraina.
Säkerhetsexperter har länge varnat för att den ryska skuggflottan utgör ett växande problem. Flottan består av hundratals fartyg med oklar ägarstruktur och bristfälliga försäkringar, vilket innebär betydande risker för sjösäkerheten i internationella farvatten.
Enligt danska säkerhetsmyndigheter tvingades flera flygplatser, inklusive Köpenhamns internationella flygplats Kastrup, att stänga under flera timmar förra veckan efter att oidentifierade drönare observerats i det kontrollerade luftrummet. Tusentals resenärer drabbades av förseningar och inställda flyg.
De franska myndigheterna har inte gått ut med detaljer kring hur de misstänkta personerna ska ha genomfört drönarflygningarna eller vilket syfte dessa kan ha haft. En talesperson för den franska kustbevakningen bekräftar dock att utredningen pågår i nära samarbete med danska myndigheter och Europol.
”Detta ärende visar på den komplexa hotbild vi står inför när det gäller kritisk infrastruktur,” säger en säkerhetsanalytiker vid Institut för Internationella Relationer i Köpenhamn. ”Drönare är lätta att använda men kan orsaka omfattande störningar i samhällsviktiga funktioner.”
Boracay ska enligt fartygsregistret ha ändrat ägare flera gånger det senaste året, ett vanligt mönster för fartyg i den ryska skuggflottan. Genom att regelbundet byta ägare, flagg och försäkringsbolag försvåras möjligheten att spåra fartygens verkliga kopplingar till ryska intressen.
EU och G7-länderna införde i december 2022 ett pristak på rysk olja som transporteras sjövägen, i ett försök att begränsa Rysslands inkomster från oljeexport. Som svar på detta har Ryssland byggt upp en alternativ transportinfrastruktur genom att köpa upp äldre tankfartyg via mellanhandsbolag, främst registrerade i länder som inte anslutit sig till sanktionerna.
Benin, vars flagg Boracay seglar under, har blivit en allt vanligare flaggstat för fartyg med kopplingar till den ryska skuggflottan. Landet i Västafrika har begränsad kapacitet att kontrollera fartyg under dess flagg, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för aktörer som vill undvika internationell granskning.
Incidenten har väckt oro hos europeiska säkerhetsmyndigheter kring sårbarheten hos kritisk infrastruktur som flygplatser. Efter händelserna har flera EU-länder meddelat att de kommer att stärka övervakningen av luftrummet kring flygplatser och andra strategiska anläggningar.
Ryska myndigheter har inte kommenterat arresteringarna eller de påstådda kopplingarna mellan tankfartyget och drönarincidenterna. Kremls talesperson har tidigare avfärdat anklagelser om den ryska skuggflottan som ”grundlösa och politiskt motiverade”.
Medan utredningen fortsätter ligger Boracay kvar i fransk hamn under bevakning. De franska myndigheterna undersöker nu fartygets kommunikationsutrustning och navigationssystem för att säkra eventuella bevis som kan koppla besättningen till drönarflygningarna över Danmark.
Händelsen belyser de ökande säkerhetsutmaningar som Europa står inför när det gäller skydd av kritisk infrastruktur i en tid av geopolitiska spänningar. Experter varnar för att liknande incidenter kan öka i framtiden om inte adekvata motåtgärder utvecklas.
