Moderaternas förslag om integrationszoner möter kritik

Moderaterna planerar att presentera ett nytt förslag om så kallade integrationszoner på partiets stämma i oktober. Förslaget innebär att boende och företag i utsatta områden, som exempelvis Rosengård i Malmö, skulle få sänkt inkomstskatt och reducerade arbetsgivaravgifter.

– Vi vill se till att människor kommer i egenförsörjning, att bidragsberoende inte går i arv, säger Farishta Sulaiman, moderat ledamot i Malmös arbetsmarknads- och socialnämnd.

Enligt Moderaterna är tanken att de ekonomiska incitamenten ska motivera fler arbetslösa att söka jobb, samtidigt som sänkta arbetsgivaravgifter ska locka företag att etablera sig i områden som idag präglas av hög arbetslöshet och socioekonomiska utmaningar.

Förslaget kommer i en tid då integration och segregation står högt på den politiska agendan. I flera svenska städer finns områden som polisen klassar som särskilt utsatta, med parallella samhällsstrukturer och hög arbetslöshet. Malmös Rosengård är ett sådant exempel, där arbetslösheten historiskt varit betydligt högre än riksgenomsnittet.

Integrationszonerna är en del av Moderaternas strategi för att bryta utanförskapet i dessa områden. Partiet menar att ekonomiska styrmedel kan vara effektiva för att förändra den negativa utvecklingen och skapa bättre förutsättningar för egen försörjning.

Socialdemokraterna är dock kritiska till förslaget och menar att det bygger på en felaktig analys av problemets kärna.

– Det som är vägen framåt för människor som är arbetslösa är att rusta dem, ge dem utbildning. Det är tröttsamt när man ser skattesänkningar som en universallösning på alla problem, säger Sedat Arif, socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö.

Den politiska skiljelinjen blir tydlig i synen på hur man bäst hjälper människor ur arbetslöshet. Medan Moderaterna vill använda ekonomiska styrmedel genom sänkta skatter och avgifter, förespråkar Socialdemokraterna utbildningsinsatser och kompetenshöjande åtgärder.

Liknande idéer om ekonomiska frizoner har prövats i andra länder med varierande resultat. I USA har så kallade ”opportunity zones” införts för att stimulera investeringar i ekonomiskt eftersatta områden genom skattelättnader. I Frankrike har man arbetat med ”zones franches urbaines” där företag som etablerar sig i utsatta områden får skattelättnader.

Experter är delade i frågan om hur effektiva sådana åtgärder är. Vissa ekonomer pekar på att sänkta arbetsgivaravgifter kan ha positiva effekter på sysselsättningen, medan andra menar att strukturella problem kring segregation och utbildningsnivåer inte enkelt löses genom skattelättnader.

För Rosengård och liknande områden står mycket på spel. Området har under flera decennier kämpat med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och sociala problem. Samtidigt har det gjorts omfattande satsningar på fysisk upprustning, med nya bostäder och förbättrade kommunikationer.

Frågan om integrationszoner väntas bli en het politisk fråga under hösten, när Moderaterna formellt lägger fram förslaget på sin partistämma. Om det senare skulle realiseras, skulle det innebära ett nytt grepp i svensk integrationspolitik, där skatteverktyget används mer direkt för att påverka arbetsmarknadssituationen i utsatta områden.

Kommuner som Malmö följer utvecklingen noga, då förslaget skulle kunna få betydande konsekvenser för stadens ekonomi och utveckling. Samtidigt är det fortfarande oklart exakt hur förslaget ska utformas i detalj och vilka områden som skulle kvalificera sig som integrationszoner.