I riksdagens korridorer växer nu trycket för att genomföra förändringar i Sveriges migrationspolitik. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har lagt fram ett förslag i riksdagsutskottet med syfte att stoppa utvisningar av unga vuxna – en fråga som länge varit föremål för intensiv debatt.

”Det är det snabbaste sättet att stoppa utvisningarna,” säger Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen med eftertryck.

Förslaget innebär att riksdagen uppmanar regeringen att lägga fram lagförslag som skulle utvidga möjligheterna till familjeåterförening för unga upp till 21 års ålder. Dessutom vill MP och V återinföra den humanitära skyddsgrunden som baseras på ”särskilt ömmande omständigheter” – en skyddsgrund som avskaffades i samband med den tillfälliga migrationslagen 2016.

Både Socialdemokraterna och Liberalerna har tidigare uttryckt stöd för att stoppa utvisningar av tonåringar, något som Hirvonen nu tar fasta på.

”Andra partiers ord måste nu återspeglas i handling,” understryker hon.

Frågan om utvisningar av unga vuxna har varit särskilt kontroversiell sedan den tillfälliga migrationslagen började gälla. Många av dem som kom till Sverige som ensamkommande barn under flyktingkrisen 2015 har nu blivit vuxna och riskerar utvisning trots att de rotat sig i det svenska samhället, lärt sig språket och påbörjat studier eller arbete.

Problematiken har uppmärksammats av såväl civilsamhällesorganisationer som kommuner, där många pekar på det mänskliga lidandet och de socioekonomiska konsekvenserna av att utvisa unga som hunnit etablera sig i landet.

Maria Ferm, tidigare migrationspolitisk talesperson för MP, har i tidigare debatter framhållit att situationen är särskilt svår för unga från Afghanistan där säkerhetsläget förvärrats avsevärt efter talibanernas maktövertagande 2021.

Migrationsdebatten i Sverige har polariserats ytterligare under de senaste åren. Efter den restriktiva migrationspolitik som infördes 2016 och permanentades 2021 har flera partier uttryckt vilja att mjuka upp vissa bestämmelser, särskilt gällande unga som integrerats i det svenska samhället.

Regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna, har dock generellt förespråkat en fortsatt stram migrationspolitik. Detta har skapat en spänning inom regeringsunderlaget, där särskilt Liberalerna tidigare uttryckt en mer generös hållning i frågan om unga vuxnas utvisningar.

Johan Pehrson, Liberalernas partiledare, har tidigare uttalat sig om att partiet vill se en ”humanitär ventil” i migrationslagstiftningen, men har samtidigt varit tydlig med att stå bakom Tidöavtalet där en striktare migrationspolitik är en central del.

Socialdemokraterna, som var med och införde den tillfälliga migrationslagen 2016, har efter tiden i opposition visat tecken på att vilja justera delar av migrationspolitiken. Partiets migrationspolitiska talesperson Rikard Larsson har påpekat att man vill se en ”mer balanserad approach” när det gäller unga vuxna som är på väg att etablera sig i samhället.

MP:s och V:s förslag kommer nu att behandlas i socialförsäkringsutskottet, där de regeringsstödjande partierna har majoritet. Om förslaget skulle röstas igenom i riksdagen skulle det innebära ett tydligt direktiv till regeringen att agera i frågan.

Statsvetare pekar på att förslaget ställer särskilt Liberalerna i en svår position, där partiet måste väga sina tidigare uttalanden mot lojaliteten till regeringssamarbetet.

Parallellt med den parlamentariska processen har flera frivilligorganisationer som Röda Korset och Rädda Barnen uppmanat till mer humanitära lösningar för unga vuxna som befinner sig i en utvisningsprocess.

Migrationsverket uppger att de följer utvecklingen noga, men att myndigheten tills vidare fortsätter att tillämpa den lagstiftning som gäller, oavsett pågående politiska diskussioner.