Skolfrånvaro bland gymnasieelever når rekordnivåer

Skolfrånvaron bland Sveriges gymnasieelever fortsätter att öka och når nu de högsta nivåerna någonsin. Bakom statistiken finns berättelser som My Nords, vars skolfrånvaro vid ett tillfälle uppgick till 70 procent.

”Före gymnasiet var jag den typiska ’duktiga eleven’ med högsta betyg och har aldrig haft det svårt i skolan”, berättar My Nord som trots omfattande frånvaro lyckades gå ut gymnasiet med godkända betyg.

Enligt My började problemen när uppgifterna började staplas på hög och betygen sjönk. Hon är dock tydlig med att hon inte hade klarat gymnasiet om det hade varit obligatoriskt att närvara på samtliga lektioner.

Även om det saknas heltäckande nationell statistik över skolfrånvaron i gymnasieskolan ger Centrala studiestödsnämndens (CSN) siffror om indragen studiehjälp en tydlig indikation på att problemet växer. Under läsåret 2020/2021 förlorade 6,4 procent av gymnasieeleverna sin studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro. Läsåret 2024/2025 hade denna siffra stigit till 10,8 procent – den högsta noteringen någonsin enligt CSN.

Skolfrånvaro har under de senaste åren blivit en allt mer uppmärksammad fråga inom utbildningsväsendet. Experter pekar på flera orsaker bakom utvecklingen, där psykisk ohälsa, bristande studiemotivation och pandemins efterverkningar ofta nämns som bidragande faktorer.

Skolverket har tidigare rapporterat att långvarig frånvaro riskerar att leda till kunskapsluckor som kan vara svåra att återhämta, försämrade framtidsutsikter och i förlängningen även social utsatthet. Myndigheten betonar vikten av tidiga insatser för att vända utvecklingen.

Forskning från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar att framgångsrika åtgärder mot skolfrånvaro ofta inkluderar ett nära samarbete mellan skola, vårdnadshavare och i förekommande fall socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin.

Efter sin egen erfarenhet har My Nord nu valt att studera till ämneslärare i svenska och engelska med inriktning mot gymnasiet vid Mälardalens universitet. Med sina egna upplevelser i bagaget hoppas hon kunna göra skillnad för kommande generationer av elever.

”Jag hoppas att jag kan nå fram till elever som är i en liknande situation som jag och få dem motiverade i skolan”, säger hon.

Mys berättelse belyser en komplex problematik som omfattar såväl individuella som strukturella faktorer. Skolverkets tidigare utredningar har visat att elever med hög frånvaro ofta uppger att de saknar meningsfulla relationer till lärare och klasskamrater, vilket understryker betydelsen av en god skolmiljö.

Utbildningsminister Lotta Edholm har tidigare uttryckt stark oro över den ökande frånvaron och aviserat flera åtgärder för att vända trenden, bland annat förbättrad uppföljning och tydligare konsekvenser vid upprepad ogiltig frånvaro.

Samtidigt lyfter lärarförbunden att resursbrist och stora klasser försvårar möjligheten att ge individanpassat stöd till elever i riskzonen för omfattande frånvaro. Lärarnas Riksförbund har efterlyst mer tid för mentorskap och uppföljning av elevers närvaro.

För elever som My Nord, som trots hög frånvaro lyckas ta sig genom gymnasiet, är vägen ofta svår och kantad av utmaningar. Att My nu själv väljer att bli lärare visar på en vilja att omvandla sina egna erfarenheter till något konstruktivt som kan hjälpa andra i liknande situation.

Skolforskare betonar att det ofta krävs individuellt anpassade lösningar för att få tillbaka elever med problematisk frånvaro. Flexibla studieformer, förbättrat mentorskap och ökad samverkan mellan olika aktörer kring eleven lyfts fram som viktiga komponenter i framgångsrikt förebyggande arbete.