I det svenska Livsmedelsverket presenterades förra veckan nya riktlinjer gällande koffeinintag hos barn och ungdomar. Myndigheten rekommenderar nu att personer under 16 års ålder bör begränsa sitt dagliga koffeinintag till maximalt 70 milligram. Detta ställer energidrycker i ett särskilt fokus då en enda burk kan innehålla mellan 80 och 200 milligram koffein – alltså mer än den rekommenderade dagsdosen för unga.

Mot bakgrund av dessa nya rekommendationer lanserar Livsmedelsverket ett omfattande nordiskt forskningsprojekt med syfte att undersöka orsakerna bakom ungas konsumtion av energidrycker. Projektet, som leds från Sverige, kommer att involvera ungdomar i åldrarna 15 till 19 år i arbetet med att utveckla förslag på hur konsumtionen kan minskas.

”De kommer att delta i en förstudie, möta experter och sedan diskutera lösningar tillsammans med diskussionsledare,” förklarar Sabina Litens Karlsson, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Forskningsprojektet är ett svar på den oroande trend som observerats i de nordiska länderna med ökande konsumtion av energidrycker bland unga. Hälsoexperter har under flera år varnat för potentiella hälsorisker kopplade till högkonsumtion av dessa drycker, särskilt bland barn och tonåringar vars kroppar fortfarande utvecklas.

Energidrycker har blivit allt mer populära på den svenska marknaden sedan början av 2000-talet. Produkterna marknadsförs ofta med löften om ökad energi, förbättrad koncentrationsförmåga och bättre prestationsförmåga – budskap som kan vara särskilt tilltalande för unga människor under press från skola, fritidsaktiviteter och socialt liv.

Förutom koffein innehåller många energidrycker också höga halter av socker, vilket ytterligare ökar hälsoriskerna förknippade med regelbunden konsumtion. En typisk burk energidryck kan innehålla motsvarande 10-12 sockerbitar, vilket bidrar till risken för övervikt, diabetes typ 2 och tandproblem.

Det nordiska forskningsprojektet som nu inleds är unikt i sitt slag eftersom det aktivt involverar målgruppen – ungdomarna själva – i att både analysera problemet och utveckla lösningar. Denna metod skiljer sig från mer traditionella uppifrån-och-ned-strategier och förväntas ge insikter som annars kunde förbises.

”Genom att låta ungdomarna själva vara med och forma lösningarna ökar chanserna att de faktiskt kommer att fungera i praktiken,” kommenterar en talesperson för projektet. ”Det handlar inte bara om att skapa regler och förbud, utan om att förstå de bakomliggande orsakerna till konsumtionen och utveckla strategier som verkligen resonerar med ungdomars verklighet.”

Projektet kommer att genomföras i flera faser, där den inledande förstudien kommer att kartlägga konsumtionsmönster och attityder kring energidrycker bland unga. Därefter följer expertmöten och workshops där ungdomarna tillsammans med forskare och hälsoexperter diskuterar möjliga lösningar och strategier.

Resultaten från projektet förväntas kunna påverka både policy och praxis inom de nordiska länderna. Möjliga utfall kan inkludera allt från förändrad marknadsföringslagstiftning och åldersgränser för inköp till informationskampanjer och utbildningsmaterial för skolor.

Livsmedelsverket uppskattar att projektet kommer att pågå under flera år, med förväntad slutrapportering under 2027 eller i början av 2028. Under denna tid kommer delresultat och preliminära fynd att kommuniceras löpande för att möjliggöra tidiga åtgärder om sådana bedöms nödvändiga.

Initiativet från Livsmedelsverket kommer i en tid då flera europeiska länder redan har infört restriktioner kring försäljning av energidrycker till minderåriga. I Storbritannien har flera stora livsmedelskedjor infört frivilliga åldersgränser för inköp av energidrycker, och liknande diskussioner pågår i flera EU-länder.

Medan projektet fortskrider uppmanar Livsmedelsverket föräldrar att vara uppmärksamma på sina barns konsumtion av energidrycker och att följa de nya riktlinjerna om begränsat koffeinintag för personer under 16 år.