Den preliminära utredningen mot den enbenta kvinna som sköts av polis i Växjö i augusti förra året har lagts ner, rapporterar Smålandsposten. Kvinnan var misstänkt för grovt hot mot tjänsteman och grovt olaga hot efter att ha uppträtt aggressivt och viftat med en yxa och en leksakspistol. Åklagaren Marcus Sjöstrand har dock beslutat att lägga ner förundersökningen mot kvinnan. Detta trots att polismannen som sköt kvinnan i hennes enda ben förra veckan åtalades för tjänstefel, då skjutningen bedömdes som “uppenbart oförsvarlig”. Beslutet att lägga ner utredningen mot kvinnan motiveras bland annat med att åklagaren, efter att ha sett en video av händelseförloppet, inte kan bevisa uppsåt. Kvinnan själv hävdar att hon var helt uppslukad av att lyssna på gangsterrap och därför inte medveten om vad hon gjorde.
Händelsen utspelade sig i augusti förra året då polisen larmades till en adress i Växjö. Enligt vittnesuppgifter uppträdde kvinnan aggressivt och viftade med både en yxa och vad som senare visade sig vara en leksakspistol. Polisen uppfattade situationen som hotfull och avlossade skott mot kvinnan, som träffades i sitt enda ben. Skjutningen väckte starka reaktioner och ledde till en internutredning inom polisen samt en förundersökning mot kvinnan. Samtidigt inleddes en separat utredning mot den inblandade polismannen.
Den rättsliga processen har varit komplex och involverat flera olika aspekter. Medan åtalet mot polismannen handlar om huruvida skjutningen var försvarlig eller inte, fokuserade utredningen mot kvinnan på hennes uppsåt och medvetenhet om sina handlingar. Åklagare Sjöstrand betonar att det inte räcker att konstatera att kvinnan utfört handlingarna, utan att han även måste kunna bevisa att hon hade avsikt att hota. Kvinnans förklaring om att hon var helt absorberad av musiken och därmed omedveten om sitt beteende har, i kombination med bristen på annan bevisning, lett till att åklagaren inte ser någon möjlighet att nå fram till en fällande dom.
Att lyssna på musik, även gangsterrap, kan naturligtvis inte i sig ursäkta ett aggressivt och hotfullt beteende. I det här fallet har dock åklagaren bedömt att det inte går att bevisa att kvinnan medvetet riktade hot mot poliserna. Videomaterialet från händelsen har varit en central del av bevisningen, och åklagarens tolkning av detta material har varit avgörande för beslutet att lägga ner utredningen. Det är viktigt att poängtera att åklagarens beslut inte innebär att kvinnans beteende anses acceptabelt, utan snarare att det inte går att bevisa att hon begått ett brott i lagens mening.
Fallet belyser komplexiteten i att bedöma uppsåt och ansvar i situationer där personer befinner sig i ett förändrat medvetandetillstånd. Det väcker också frågor om hur polis ska agera i liknande situationer där en person uppträder hotfullt, men det råder osäkerhet kring personens medvetenhet och avsikter. Det är uppenbart att det finns en svår balansgång mellan att skydda allmänheten och att säkerställa att polisen använder våld endast när det är absolut nödvändigt och proportionerligt mot hotet.
Den här händelsen har skapat debatt och diskussion kring polisens våldsanvändning och hur man ska hantera personer med psykisk ohälsa. Det är viktigt att dra lärdomar av sådana här händelser för att förbättra polisens utbildning och rutiner, samt att öka förståelsen för hur man bäst bemöter personer i kris. Förhoppningsvis kan detta fall bidra till en konstruktiv dialog om hur samhället kan hantera liknande situationer på ett mer effektivt och humant sätt i framtiden. Det understryker även vikten av oberoende utredningar av polisens våldsanvändning för att säkerställa rättssäkerhet och förtroende för rättsväsendet.
