På tröskeln till ännu en Nobelvecka dyker frågan upp – vad krävs egentligen för att ta hem ett av världens mest prestigefyllda priser?
Förutom exceptionell kompetens inom sitt ämnesområde finns det faktiskt några överraskande statistiska mönster bland tidigare pristagare. En genomgång från tidskriften Nature visar att om du är en 54-årig man från Europa eller Nordamerika har du, rent historiskt, en något högre sannolikhet att tilldelas Nobelpriset inom medicin eller fysiologi, kemi och fysik.
Studien, som omfattar samtliga pristagare från 1901 till 2023, avslöjar att det även finns en märklig överrepresentation av forskare vars namn börjar på bokstäverna A eller J.
Åldersmässigt finns en anmärkningsvärd spridning bland pristagarna. Den yngste pristagaren någonsin var Lawrence Bragg, som endast 25 år gammal tilldelades fysikpriset 1915 tillsammans med sin far. I motsatt ände av åldersspektrumet finner vi John B Goodenough, som vid 97 års ålder blev den hittills äldsta pristagaren när han tilldelades kemipriset 2019.
För kvinnliga forskare har vägen till Nobelpriset historiskt sett varit betydligt svårare. Nature:s analys visar att kvinnor, när de väl belönats, oftast fått pris inom fysik eller medicin. Under hela 1900-talet tilldelades endast elva kvinnor Nobelpriset inom de vetenskapliga kategorierna.
De senaste decennierna kan man dock skönja en viss förändring. Sedan millennieskiftet har femton kvinnliga forskare tilldelats Nobelpris inom medicin eller fysiologi, kemi och fysik – en markant ökning jämfört med det föregående seklet. Denna trend speglar delvis de gradvisa förändringarna inom den akademiska världen, där kvinnors representation inom forskning långsamt ökat.
Nobelprisen har sedan instiftandet 1901 varit vetenskapens främsta utmärkelse. Alfred Nobels testamente fastställde priserna i fysik, kemi, medicin eller fysiologi, litteratur och fred, medan ekonomipriset tillkom 1968 genom en donation från Sveriges Riksbank.
Prissumman har varierat genom åren och uppgår i år till 11 miljoner svenska kronor per prisområde, en ansenlig summa som kompletterar den prestigefyllda medaljen och diplomet som överlämnas av kungen vid den högtidliga ceremonin i december.
Årets Nobelvecka inleds på måndag den 6 oktober, då priset i medicin eller fysiologi tillkännages. Därefter följer fysik på tisdag, kemi på onsdag, litteratur på torsdag och fredepriset på fredag. Veckan avslutas med ekonomipriset måndagen den 13 oktober.
Vad som gör Nobelpriset särskilt betydelsefullt inom den vetenskapliga världen är inte bara den ekonomiska belöningen, utan den enorma uppmärksamhet och status som följer med utmärkelsen. För många forskare innebär priset slutet på årtionden av intensivt och ofta förbisett arbete.
Nobelprisens betydelse sträcker sig bortom de individuella forskarnas karriärer. Priserna fungerar som en global barometer för vetenskapliga framsteg och riktar allmänhetens intresse mot banbrytande forskningsområden som annars kanske inte skulle få samma mediala uppmärksamhet.
När nu världens blickar återigen riktas mot Stockholm och Oslo under den kommande veckan, kvarstår spänningen kring vilka forskare som ska få sina namn inskrivna i den prestigefyllda listan över Nobelpristagare – och huruvida årets vinnare kommer att passa in i det historiska mönstret eller representera ett steg mot större mångfald inom vetenskapens högsta utmärkelser.
