Det norska kontroll- och konstitutionsutskottet har kallat statsminister Jonas Gahr Støre och utrikesminister Espen Barth Eide till utfrågning i samband med granskningen av sexbrottslingen Jeffrey Epsteins nätverk i Norge. Beslutet kommer efter avslöjanden i de så kallade Epstein-dokumenten som enligt utskottet väcker allvarliga frågor om maktmissbruk.

Utöver Støre och Eide har även utvecklingsminister Åsmund Grøver Aukrust kallats, tillsammans med flera tidigare utvecklingsministrar. Utskottets ordförande Jonas Andersen Sayed förklarar i ett pressmeddelande att granskningen handlar om att upprätthålla förtroendet för hela systemet.

”Avslöjandena i samband med Epstein-dokumenten väcker allvarliga frågor om maktmissbruk,” säger Andersen Sayed. ”Det handlar om förtroende för hela systemet. Därför är det rätt att gå in i detta ordentligt.”

Beslutet att hålla öppna utfrågningar fattades redan i februari, men får nu ökad uppmärksamhet i takt med att fler detaljer framkommer om Epsteins kontakter i Norge. Jeffrey Epstein, den amerikanska finansmannen som avled i häkte 2019 medan han väntade på rättegång för människohandel och sexualbrott mot minderåriga, hade ett omfattande internationellt nätverk som fortsätter att granskas världen över.

De dokument som nu granskas av det norska utskottet är en del av ett större material som har blivit tillgängligt för allmänheten genom rättsprocesser i USA. Dokumenten har avslöjat kopplingar till inflytelserika personer inom politik, näringsliv och kungahus i flera länder, inklusive Norge.

Att utskottet nu kallar både sittande statsminister, utrikesminister och utvecklingsminister visar på ärendets allvar. Kontroll- och konstitutionsutskottet har som huvuduppgift att granska regeringens arbete och säkerställa att den följer parlamentets beslut och landets lagar.

För statsminister Støre kommer granskningen vid en känslig tidpunkt. Hans regering har redan stått inför flera utmaningar det senaste året, med sjunkande opinionssiffror och interna spänningar i koalitionen. En utfrågning om potentiella kopplingar till Epstein-nätverket riskerar att ytterligare försvaga hans position.

Utfrågningarna kommer att vara öppna för allmänheten, vilket understryker den transparens som utskottet eftersträvar i granskningen. Detta skiljer sig från många andra länder där liknande utredningar ofta hålls bakom stängda dörrar.

Epstein-skandalen har fått omfattande konsekvenser globalt. I Sverige ledde avslöjanden om kopplingar mellan Epstein och kungahuset till intensiv mediegranskning. I Storbritannien har prins Andrew tvingats dra sig tillbaka från offentliga uppdrag på grund av sin vänskap med Epstein och anklagelser om sexuella övergrepp.

Norska medier har rapporterat att utskottet särskilt intresserar sig för eventuella kopplingar mellan Epsteins organisationer och norska biståndsprojekt. Det finns misstankar om att Epsteins välgörenhetsorganisationer kan ha använts för att skapa kontakter med makthavare under förevändning att stödja välgörande ändamål.

Flera experter på internationell rätt har påpekat att granskningen i Norge kan bli en viktig del i det internationella arbetet med att kartlägga Epsteins nätverk och dess inflytande. De menar att små länder som Norge, med stark tradition av öppenhet i förvaltningen, kan spela en viktig roll i att klarlägga hur Epsteins nätverk opererade internationellt.

Utskottets arbete väntas pågå under flera månader, med utfrågningar av både nuvarande och tidigare regeringsmedlemmar. Experter på människohandel och internationell brottslighet kommer sannolikt också att höras för att sätta de norska kopplingarna i ett större sammanhang.

För Norges internationella rykte är det avgörande att granskningen genomförs grundligt och transparent. Landet har länge profilerat sig som en förkämpe för mänskliga rättigheter och jämställdhet på den internationella arenan, och avslöjanden om kopplingar till Epsteins nätverk skulle kunna skada denna position.