Globala matvanor måste förändras för att bromsa klimatkrisen, visar forskning
En omfattande ny forskningsrapport har slagit fast att världens livsmedelsproduktion står för nästan en tredjedel av människans totala klimatpåverkan. Detta placerar matsystemet i centrum för den globala klimatdebatten och ställer krav på omfattande förändringar i våra kostvanor.
Rapporten, som har sammanställts av ett internationellt forskarteam, rekommenderar en drastisk minskning av konsumtionen av rött kött – ner till endast 15 gram per dag per person. Detta skulle innebära en betydande omställning för många svenskar, vars nuvarande köttintag ligger avsevärt högre.
– Jag hoppas att Livsmedelsverket tar till sig den senaste forskningen och korrigerar de svenska kostråden, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och en av huvudförfattarna till rapporten.
Rockström, som även är chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland, har länge varit en framträdande röst i klimatdebatten. Hans medverkan i rapporten ger tyngd åt slutsatserna och rekommendationerna som presenteras.
Livsmedelsproduktionens klimatpåverkan omfattar inte bara utsläpp från boskap, utan hela kedjan från jordbruk och avskogning till förädling, transporter och avfallshantering. Särskilt köttproduktion, framför allt nötkött, pekas ut som en betydande klimatbov på grund av metanutsläpp från idisslande djur och den omfattande markanvändning som krävs för foderproduktion.
Svenska forskare har tidigare visat att en omställning till mer växtbaserad kost skulle kunna minska matrelaterade utsläpp med upp till 50 procent. Samtidigt betonar experter att all köttproduktion inte har samma miljöpåverkan – exempelvis kan betande djur under rätt förhållanden bidra till biologisk mångfald och kolinlagring i marken.
Livsmedelsverket, som ansvarar för de officiella svenska kostråden, rekommenderar idag att begränsa intaget av rött kött och charkuterier till 500 gram per vecka, vilket motsvarar cirka 70 gram per dag. De föreslagna 15 grammen per dag skulle innebära en minskning med över 75 procent jämfört med nuvarande rekommendationer.
En sådan radikal förändring väcker frågor om både näringsbehov och kulturella aspekter av matkonsumtion. Nutritionister påpekar att kött är en viktig källa till protein, järn, zink och vitamin B12, ämnen som kan vara svårare att få i tillräckliga mängder från enbart växtbaserade källor.
Jordbruksnäringen har också reagerat på rapporten. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) betonar att svenskt jordbruk redan ligger i framkant vad gäller hållbar produktion jämfört med många andra länder, och att generella globala rekommendationer inte alltid tar hänsyn till lokala förhållanden.
– Svenskt jordbruk har bland de lägsta antibiotikaanvändningarna i EU och arbetar kontinuerligt med att minska sin miljöpåverkan. Vi behöver se till de lokala förutsättningarna snarare än att tillämpa samma lösning överallt, säger en talesperson för LRF.
Klimatforskare understryker dock att även om det finns variation i produktionsmetoder måste den totala konsumtionen av animaliska produkter minska globalt för att nå klimatmålen. Rapporten lyfter fram att en övergång till mer växtbaserad kost inte bara skulle minska utsläppen utan också frigöra mark som kan användas för återbeskogning eller mer hållbar odling.
Undersökningar visar att svenskarnas kostvanor långsamt förändras mot mer växtbaserat, särskilt bland yngre generationer. Försäljningen av växtbaserade alternativ har ökat markant under de senaste åren, och flera livsmedelskedjor rapporterar om ökad efterfrågan på vegetariska och veganska produkter.
Rapporten understryker att individuella val spelar roll men att systemförändringar är nödvändiga. Forskarna efterlyser både politiska styrmedel och marknadsbaserade lösningar för att påskynda omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem.
– Vi står inför en situation där kostomställningen inte längre är en fråga om personliga preferenser utan en nödvändighet för vår gemensamma framtid, avslutar Johan Rockström.
20 kommentarer
En drastisk minskning av köttkonsumtionen låter extremt, men kanske nödvändig för klimatet.
Det är inte nödvändigt för alla, men ett steg i rätt riktning skulle vara bra.
Det låter skrämmande att livsmedelsproduktion står för så stor del av klimatavtrycket. Har vi överlevd så länge med köttrik diet?
I historisk tid var kött inte så tillgängligt som idag, men det har inte varit hinder för bevarandet genom tiderna.
Det här skulle vara en stor förändring för en del svenskar. Hur skulle en sådan minskning påverka jordbruket?
Vid framgångsrik minskning skulle jordbrukskonvertering ske från köttproduktion till växtbaserad mat.
Jag undrar hur en sådan förändring skulle påverka köttpriserna.
De skulle sannolikt öka i värde på grund av mindre utbud.
Detta är en intressant rapport, men kommer det verkligen att bli någon förändring av köttkonsumtionen i Sverige?
Det beror nog på hur Livsmedelsverket hanterar dessa rekommendationer och om de lyckas kommunicera budskapet tydligt.
Det är svårt att se hur många skulle kunna minska sitt köttintag så drastiskt. Kanske ett steg i taget?
Det är bättre att många delar än att några drastiskt minskar.
Rapporten ger klar signal: det vi äter har stor betydelse för klimatet. Är det här slutet på svenska köttbullar?
Förhoppningsvis finns det vägar att hitta för att minska köttet utan att sluta äta det helt.
Så här låter det som en del av receptet vi behöver för att rädda klimatet. Övriga åtgärder vilka?
Det finns många andra åtgärder, men mat och jordbruk är en viktig del av pusslet.
Jag är skeptisk till om vi kommer att kunna ändra våra kostvanor så snabbt. Vilka ekonomiska incitament finns?
Det skulle kanske krävas skattesänkningar på växtbaserade livsmedel eller högre skatt på kött.
Gällde det inte bara rött kött eller alla typer av kött?
Rapporten pekar främst på rött kött, men även fiske och andra kötttyper har betydelse.