Intresse, inte ålder avgör teknisk kompetens enligt ny forskning

Det är intresset och inte åldern som är avgörande för hur tekniskt kunnig en person är. Detta visar en ny avhandling från Lunds universitet som utmanar den utbredda uppfattningen att äldre människor generellt skulle ha svårare för teknik än yngre generationer.

Jens Offerman, forskaren bakom studien, förklarar att det finns en missuppfattning i samhället om vem som egentligen har svårigheter med ny teknik.

”Medan vi många gånger tror att det bara är äldre som har problem med teknik så ser vi i forskningen att det också förekommer bland unga,” säger Offerman.

Forskningen pekar på att tekniska svårigheter finns i alla åldersgrupper och att det snarare är personligt intresse som spelar en avgörande roll. Detta utmanar den rådande stereotypen om ”digitalt infödda” yngre generationer kontra ”digitala invandrare” bland äldre.

Enligt Offerman finns det dock en förklaring till varför statistiskt sett fler äldre upplever tekniska utmaningar. De har varit med om fler omvälvande tekniska förändringar under sina liv och har därmed haft fler möjligheter att samla på sig negativa erfarenheter kopplade till teknik.

”Äldre har upplevt övergången från analoga till digitala lösningar, från stationära telefoner till mobiltelefoner, från brev till e-post. Varje sådan förändring innebär en inlärningskurva som kan skapa frustration,” förklarar Offerman.

Studien från Lunds universitet kommer vid en tidpunkt då digitaliseringen av samhällstjänster accelererar. Banker, myndigheter och sjukvård flyttar allt mer av sin verksamhet till digitala plattformar. Detta skapar utmaningar för de som står utanför den digitala världen, oavsett ålder.

Enligt Statistiska Centralbyrån använde cirka 92 procent av Sveriges befolkning internet regelbundet under 2022, men användningsmönstren skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. I åldersgruppen 75-85 år är andelen internetanvändare betydligt lägre än i yngre åldersgrupper, vilket kan leda till ett digitalt utanförskap.

Men Offermans forskning visar att intresse kan överbrygga även stora åldersskillnader. Ett exempel på detta är 76-åriga Marianne Videsson som har utvecklat ett stort teknikintresse. Hon är en av många äldre som motbevisar stereotypen om teknikrädda seniorer.

Offerman har också tankar kring hur man kan få fler äldre att intressera sig för teknik. Nyckeln ligger enligt honom i att göra tekniken meningsfull och relevant för användaren.

”Vi måste utveckla teknik med användarna och inte för dem,” betonar han.

Detta användarcentrerade perspektiv blir allt viktigare i en tid då artificiell intelligens, smarta hem och andra tekniska innovationer blir en allt större del av vardagen. Tekniken måste utvecklas på ett sätt som gör den tillgänglig och användbar för alla, oavsett ålder eller tidigare teknisk erfarenhet.

Forskningsresultaten har betydande implikationer för både utbildningssystem och produktutveckling. Istället för att fokusera på åldersanpassade lösningar kanske fokus borde ligga på att väcka intresse och skapa meningsfulla tekniska upplevelser för alla användargrupper.

Avhandlingen från Lunds universitet bidrar till att nyansera debatten om det digitala samhället och vilka som riskerar att hamna utanför. Den utmanar också teknikföretag att tänka bredare kring sina målgrupper och att inkludera olika perspektiv i utvecklingsprocessen.

I en värld där digitala färdigheter blir allt viktigare för att delta fullt ut i samhället kan insikten att intresse övervinner ålder öppna för nya sätt att tänka kring digital inkludering.

”Det handlar inte om att lära gamla hundar sitta, utan om att visa att tekniken kan berika livet oavsett var i livet man befinner sig,” avslutar Offerman.