De svenska fängelserna och häktena har under de första elva månaderna av 2024 upplevt en betydande ökning av incidenter relaterade till misskötsamhet bland intagna. Kriminalvården rapporterade knappt 43 000 fall, en markant ökning jämfört med cirka 39 000 fall under hela 2023. Denna uppgång innefattar en bred skala av förseelser, allt från arbetsvägran och hot till våldshandlingar. Ökningen skapar en mer kaotisk och utmanande miljö för både personal och intagna, vilket försvårar Kriminalvårdens uppdrag att upprätthålla ordning och säkerhet inom anstalterna.
Den växande intagnapopulationen är en central faktor bakom den ökade misskötsamheten. Joakim Righammar, enhetschef vid Kriminalvårdens säkerhetsavdelning, beskriver hur överbeläggningen på avdelningarna bidrar till en mer ansträngd och svårhanterlig situation. Fler intagna på samma yta leder till ökad friktion och spänningar, vilket i sin tur ökar risken för konflikter och incidenter. Denna trängsel försvårar personalens arbete med att upprätthålla ordningen och skapar en känsla av kaos inom anstalterna.
Isolering, även kallat isoleringscell, används som en åtgärd för att hantera misskötsamhet och separera störande individer från den övriga populationen. Även här har en tydlig ökning observerats. Fram till november 2024 registrerades 38 000 isoleringar, jämfört med 32 000 under hela 2023. Denna ökning speglar den generella trenden av ökad misskötsamhet och belyser de utmaningar Kriminalvården står inför när det gäller att hantera problematiska intagna. Joakim Righammar påpekar att isoleringsplatserna ofta är fullbelagda, vilket ytterligare begränsar möjligheterna att använda denna åtgärd effektivt.
Problemen inom Kriminalvården sträcker sig bortom bara antalet intagna. En förvärrad atmosfär och ett hårdare klimat inom anstalterna bidrar också till den ökade misskötsamheten. Hallfängelset, en klass 1-anstalt, har exempelvis sett en fördubbling av hot och våldshändelser. Denna utveckling är direkt kopplad till att antalet intagna på anstalten har fördubblats under de senaste åren. Överbeläggningen skapar en pressad miljö där spänningar lätt uppstår och eskalerar, vilket resulterar i en mer osäker och våldsam miljö för både intagna och personal.
Den ökande misskötsamheten, de överfulla anstalterna och det allt hårdare klimatet inom Kriminalvården utgör en allvarlig utmaning för det svenska rättssystemet. Situationen kräver en noggrann analys och åtgärder för att adressera de underliggande orsakerna till problemen. Långsiktiga lösningar måste fokusera på att minska överbeläggningen, förbättra rehabiliteringsinsatserna och skapa en säkrare arbetsmiljö för personalen. Utan sådana åtgärder riskerar situationen att förvärras ytterligare, med negativa konsekvenser för både de intagna och samhället i stort.
Det är viktigt att komma ihåg att Kriminalvårdens uppdrag inte bara handlar om att bestraffa brottslingar, utan också om att rehabilitera dem och förbereda dem för återintegrering i samhället. En överbelastad och kaotisk fängelsemiljö motverkar detta mål och riskerar att skapa en grogrund för ytterligare kriminalitet. Därför är det av yttersta vikt att resurser och strategier prioriteras för att skapa en mer human och effektiv kriminalvård som främjar både säkerhet och rehabilitering.
