Trumps bombningar av Iran kan leda till ökad säkerhetsrisk i Sverige

I kölvattnet av USA:s bombningar mot Iran växer oron för en vidare spridning av konflikten. President Donald Trumps uttalade mål med attackerna är regimskifte, vilket innebär att den iranska regeringen nu utkämpar en existentiell kamp.

Säkerhetsexperten Hans Brun analyserar situationen och pekar på en oroande utveckling där Iran försöker involvera fler aktörer i konflikten.

”Det vi ser är att de har angripit länder i regionen som absolut inte vill bli inblandade i detta. De kommer att försöka sprida denna konflikt och frågan är om de även går efter amerikanska och israeliska mål i Europa genom sina ’agenter’, eller ’proxies’ som de vanligtvis kallas, kriminella nätverk och terroristnätverk,” säger Brun.

Denna utveckling kan i förlängningen innebära att säkerhetsläget även i Sverige försämras med ökad risk för attacker och attentat.

”Inte direkt riktade mot Sverige, men mot amerikanska och israeliska mål i Sverige. Det kan till exempel handla om företag som ägs eller kontrolleras av Israel och USA eller företag som gör affärer med dessa länder,” förklarar Brun.

Han tillägger att även sedvanliga måltavlor som ambassader och organisationer med koppling till dessa länder kan vara i riskzonen.

I Sverige bor tusentals exil-iranier som nu följer utvecklingen minut för minut. Även om Brun inte vill kommentera specifikt huruvida dessa har anledning till oro, påpekar han att det är allmänt känt att den iranska regeringen har lång räckvidd och övervakar oppositionella.

”Säpo har under åren varit ganska tydliga med att peka ut Iran som ett av de stora säkerhetspolitiska problemen i Sverige,” säger Brun.

De svenska säkerhetstjänsterna har under lång tid uppmärksammat Irans aktiviteter på svensk mark. Tidigare fall av spionage och misstänkta attentatplaner har kopplats till iranska intressen, vilket återspeglar regimens strategi att bekämpa oppositionella även utanför landets gränser.

Framtiden för Iran kan ta flera vägar, menar Brun och drar paralleller till Syrien.

”Ett scenario är att Iran dras in i något slags Syrien-liknande tillstånd med interna konflikter och kaotiska maktkamper,” säger han.

Samtidigt finns det hopp om en annan utveckling: ”Om vi får en iransk regering som är mer demokratiskt orienterad – det finns många välutbildade personer i Iran och i den iranska diasporan, bland annat i Sverige och USA, som skulle kunna bidra till det arbetet – skulle det kunna innebära ett radikalt förbättrat säkerhetsläge,” fortsätter Brun.

Den nuvarande eskaleringen måste ses i ett bredare geopolitiskt sammanhang. Trumps strategi mot Iran representerar en återgång till en hårdare linje jämfört med den tidigare administrationen under Joe Biden. Detta skifte i amerikansk politik skapar nya osäkerhetsfaktorer i Mellanöstern, en region som redan präglas av instabilitet och komplexa allianser.

För Sveriges del innebär utvecklingen att säkerhetsmyndigheterna sannolikt höjer beredskapen. Utökad övervakning av potentiella måltavlor och ökad uppmärksamhet kring misstänkta aktiviteter med koppling till Iran kan förväntas.

Den iranska diasporan i Sverige befinner sig i en särskilt utsatt position. Många har flytt från förtryck i hemlandet och kan nu känna oro för både anhöriga i Iran och sin egen säkerhet här. Samtidigt utgör de en viktig resurs i arbetet för ett framtida demokratiskt Iran.

Medan omvärlden håller andan inför nästa steg i konflikten, står det klart att konsekvenserna av Trumps bombningar sträcker sig långt utanför Mellanöstern. För Sverige handlar det om en ny säkerhetspolitisk verklighet där hotet från fjärran konflikter kan manifestera sig även på hemmaplan.