Ungersk opposition kan ta över efter 16 år med Orbán

Enligt oberoende opinionsundersökningar står Ungern inför ett historiskt maktskifte när landet går till parlamentsval den 12 april. Oppositionspartiet Tisza ser ut att kunna besegra premiärminister Viktor Orbáns regeringsparti Fidesz efter 16 år vid makten, med 45-årige Péter Magyar som ny ledare.

Förändringen välkomnas särskilt i Ukraina, som länge har frustrerats av Orbáns blockering av EU:s utlovade nödlån på över 900 miljarder svenska kronor till landet. ”Ja, han (Magyar) är lite mer flexibel, så det förväntar vi oss,” säger en ukrainsk regeringsrådgivare till nyhetssajten Politico Europe.

Magyar har lovat att göra Ungern till en ”pålitlig partner” för EU och NATO samt att bekämpa korruptionen som präglat Orbáns styre. Men experter varnar för att den som förväntar sig en total politisk omsvängning kan bli besviken.

Uppväxt inom maktpartiet

Magyar lämnade själv regeringspartiet Fidesz så sent som 2024, efter en lång karriär inom partiet. ”Vi får inte glömma att Magyar är politiskt fostrad i Fidesz och tillbringade hela sitt vuxna liv – fram till för två år sedan – inom partiet,” påpekade Eric Maurice från tankesmedjan EPC vid ett evenemang i Bryssel.

Budapests gröna borgmästare Gergely Karácsony understryker att Tisza i många avseenden delar Fidesz värderingar: ”De var tysta om förbudet mot prideparaden i Budapest, stödjer inte Ukrainas EU-medlemskap och röstar som Fidesz i viktiga frågor om Ukraina i EU-parlamentet,” sade Karácsony till den österrikiska tidningen Kurier.

Orbáns strikta kontroll över ungerska medier har bidragit till att landets invånare är bland de mest kritiska mot Ukraina i hela EU. I en färsk oberoende undersökning uppgav 64 procent att de har en negativ syn på president Volodymyr Zelenskyj – nästan lika många som de som ogillar Rysslands Vladimir Putin.

Ekonomiska och juridiska reformer

Magyars valprogram innehåller flera ambitiösa mål, däribland att uppfylla kriterierna för att anta euron som valuta senast 2035 och att Ungern ska ansluta sig till EU:s åklagarsamarbete EPPO. ”Det skulle vara ett stort steg för antikorruptionsarbetet i Ungern,” säger Eric Maurice.

Ett av Magyars första mål blir att försöka få Europeiska kommissionen att betala ut miljardstöd som frysts på grund av misstankar om korruption och missbruk av EU-medel. Hans föreslagna nye energiminister, István Kapitány, kommer att få i uppdrag att avsluta beroendet av rysk energi.

Dock kommer landets motstånd mot EU:s asyl- och migrationspakt sannolikt att fortsätta, liksom mycket av skepticismen mot Ukraina. ”Han (Magyar) säger inte att han kommer att bryta helt med alla Fidesz positioner. Valprogrammet anger tydligt att han är emot påskyndad integration av Ukraina i EU. Han kommer att fortsätta det nuvarande icke-stödet,” förklarar Maurice.

Intressant nog kommer namnet Orbán att leva vidare i regeringen genom den tilltänkta nya utrikesministern, Anita Orbán – som dock inte är släkt med Viktor. Hon har också en lång bakgrund inom Fidesz, bland annat som högt uppsatt tjänsteman i utrikesministeriet från 2010 till 2015.

Maktstrukturer som består

Magyar och Tisza drömmer om att vinna så stort att de kan genomföra omfattande förändringar i hur Ungern styrs. Men Budapests borgmästare Karácsony varnar för att Viktor Orbán och de myndighetschefer, domare och andra som utnämnts under hans styre kommer att göra hårt motstånd, även om de förlorar valet.

”Han kommer att hävda att Bryssel har iscensatt en kupp och kommer att hålla landet i ett inbördeskrigsliknande tillstånd, till exempel genom att utnämna Fidesz-medlemmar till institutioner där en ny regering inte kan ersätta dem,” säger Gergely Karácsony.

Péter Magyar, född 1981, leder det konservativa oppositionspartiet Tisza som grundades så sent som 2020. Från 2006 till 2024 var han aktiv i regeringspartiet Fidesz och arbetade bland annat vid utrikesministeriet, Ungerns EU-representation i Bryssel och i premiärministerns kansli.

I februari 2024 lämnade han partiet efter att ha offentliggjort en inspelning som avslöjade hur inblandade den dåvarande presidenten Katalin Novák och tidigare justitieministern Judit Varga – Magyars ex-fru – hade varit i benådningen av en dömd pedofil. Skandalen ökade stödet för oppositionen, och Tisza fick nästan 30 procent av rösterna och 7 av Ungerns 21 mandat i EU-valet 2024.