Omval till Sametinget idag med förväntningar om lågt valdeltagande

Ett nytt val till Sametinget äger rum på lördag efter att det tidigare valet ogiltigförklarats. Det är andra gången på bara fem månader som de 9 755 röstberättigade samerna kallas till valurnorna, ett ovanligt scenario i svensk demokrati som väcker frågor om både valdeltagande och politiska konsekvenser.

Majvalet ogiltigförklarades av Valprövningsnämnden efter att allvarliga brister upptäckts vid röstmottagningen i Arjeplog. Hela 93 ytterkuvert hade inte återförslutits av valförrättaren enligt gällande regler, vilket ansågs vara ett tillräckligt stort procedurfel för att äventyra valresultatets giltighet.

Jakt- och fiskesamerna blev största parti i det nu ogiltigförklarade valet med tolv mandat, följt av Samelandspartiet med sju mandat. Den politiska kartan för Sametinget, som är både förvaltningsmyndighet och folkvalt organ för samiskt självbestämmande, står nu åter på spel.

Politiska bedömare pekar på att omval generellt brukar resultera i lägre valdeltagande, vilket kan förskjuta mandatfördelningen. Det är dock oklart exakt hur denna dynamik kommer att påverka just detta val och styrkeförhållandena mellan de samiska partierna.

– Omval är alltid speciella eftersom de sker under andra förutsättningar än ordinarie val, säger statsvetaren Maria Söderberg vid Umeå universitet, som följt samepolitiken i flera år.

– Valet i maj hade en valdeltagandegrad på omkring 55 procent, och det vore överraskande om detta val når samma nivåer.

Totalt öppnas 21 vallokaler från Karesuando i norr till Stockholm i söder. Samtliga håller öppet mellan klockan 08 och 20 på lördag. Den geografiska spridningen återspeglar att samerna, trots historisk koppling till de nordliga regionerna, idag bor över hela Sverige.

Rösträkningen påbörjas först den 13 oktober, och ett slutgiltigt resultat väntas vara klart två dagar senare. Denna fördröjning beror delvis på de logistiska utmaningarna med röster från geografiskt utspridda vallokaler.

Sametinget, som inrättades 1993, har 31 mandat totalt och hanterar frågor som rör samisk kultur, rennäring och språk. Institutionen är central för samiskt självbestämmande i Sverige, men har begränsade befogenheter jämfört med sina motsvarigheter i Norge och Finland.

Det ogiltigförklarade valet har väckt debatt om valprocedurerna för Sametinget. Kritiker menar att de nuvarande regelverken inte är tillräckligt anpassade efter samiska förhållanden och att valförfarandet borde moderniseras.

– Det är problematiskt att hela valet måste göras om på grund av administrativa misstag i en enda vallokal, säger Pär Nutti, tidigare ledamot i Sametinget.

– Detta understryker behovet av tydligare rutiner och kanske även digitala lösningar för framtida val.

Samtidigt som omvalet utgör en administrativ och demokratisk utmaning, ser vissa det som en möjlighet för väljarna att ompröva sina politiska preferenser. Sakfrågor som rennäringens villkor, klimatförändringarnas påverkan på traditionella levnadssätt och gruvnäringens expansion i samiska områden fortsätter att stå högt på den politiska agendan.

Det senaste halvårets politiska turbulens har även satt fokus på Sametingets roll i det svenska samhället och de utmaningar som finns för urfolksdemokrati inom en nationalstats ramar. Statsvetare pekar på att händelsen även aktualiserar frågor om resursfördelning och administrativt stöd till samiska institutioner.

Med bara dagar kvar till valet pågår nu intensiva kampanjer i samiska medier och sociala nätverk. Partierna försöker motivera väljare att återigen ta sig till vallokalerna, trots att många kan känna en viss ”valtrötthet” efter att nyligen ha röstat.

Valresultatet kommer att få betydelse inte bara för den interna samepolitiken utan även för relationerna till svenska myndigheter och internationellt samarbete med andra urfolk.