Över 120 000 volontärer för att bemanna härbärgen

Civilt försvarssystem ska testas i svenska kommuner under året

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som tidigare var känd under samma förkortning men med annat namn, lanserar nu ett initiativ där privatpersoner uppmanas att assistera sina grannar med att hitta skyddsrum och förbereda dessa vid krissituationer.

Under det kommande året kommer flera kommuner i samarbete med frivilligorganisationer att testa detta nya system för att stärka Sveriges civila försvarsberedskap. Initiativet är en del av myndighetens bredare arbete med att förbättra landets motståndskraft vid kriser och konflikter.

”Vi bör naturligtvis börja med de frivilliga försvarsorganisationerna, med Civilförsvarsförbundet och Röda Korset, men man kan också tänka sig andra lösningar: idrottsföreningar eller byalag om de finns i mer glesbefolkade områden,” säger Henrik Larsson vid MSB i ett radiouttalande.

Systemet bygger på tanken att lokala nätverk ofta kan agera snabbare och mer effektivt i inledningsskedet av en kris, innan officiella resurser hinner mobiliseras fullt ut. Genom att involvera civilsamhället hoppas myndigheten kunna skapa ett mer robust skyddsnät för befolkningen.

En viktig distinktion som MSB understryker är att medan frivilliga kan assistera med att lokalisera och förbereda skyddsrum, kommer det fortsatt vara tjänstemän och offentligt anställd personal som har ansvar för skyddsrum i bergrum och offentliga byggnader. Dessa anläggningar kräver särskild kompetens och auktorisation för att hantera.

Initiativet kommer i en tid då säkerhetsläget i Europa har försämrats. Sveriges inträde i Nato och den pågående konflikten i Ukraina har aktualiserat frågor kring civilt försvar på ett sätt som inte skett sedan kalla krigets dagar. Under flera decennier har många skyddsrum i Sverige inte underhållits regelbundet, och kunskapen om deras placering och användning har minskat bland allmänheten.

Tester som planeras under året kommer att utvärdera hur frivilligorganisationer kan koordinera med kommunala myndigheter, hur information om skyddsrum kan spridas effektivt, och vilka utbildningsinsatser som behövs för att säkerställa att frivilliga har rätt kompetens.

Civilförsvarsförbundet, som nämndes av Henrik Larsson, har lång erfarenhet av att utbilda allmänheten i krisberedskap. De ser positivt på initiativet men betonar vikten av tydliga ansvarsområden och adekvat utbildning.

”Det är avgörande att frivilliginsatser kompletterar snarare än ersätter det offentligas ansvar. Vi välkomnar initiativet men behöver säkerställa att alla inblandade förstår sina roller och begränsningar,” säger en talesperson för Civilförsvarsförbundet.

I glesbefolkade områden, där kommunala resurser kan ta längre tid att mobilisera, kan lokala byalag och föreningar spela en särskilt viktig roll. Modellen med lokalt engagemang har historiska förebilder i Sverige, där byar traditionellt har organiserat sig för gemensam säkerhet.

Kommunerna som deltar i pilotprojektet kommer att väljas ut baserat på geografisk spridning, befolkningstäthet och befintlig infrastruktur för civilt försvar. MSB planerar att presentera en första utvärdering av testerna i slutet av året, vilket sedan kan ligga till grund för en eventuell nationell utrullning.

Experter på civilt försvar ser initiativet som en del av ett bredare skifte mot ökad medborgerlig delaktighet i säkerhetsfrågor, en trend som observerats i flera europeiska länder under de senaste åren. Samtidigt understryker de behovet av att balansera frivillighet med professionalism, särskilt när det gäller kritisk infrastruktur som skyddsrum.

För medborgare som är intresserade av att engagera sig rekommenderar MSB att kontakta lokala frivilligorganisationer eller kommunens beredskapsavdelning för mer information om kommande utbildningar och möjligheter att bidra till det civila försvaret.