Svårigheter med att utvisa dömda brottslingar kvarstår trots ökat fokus

Att utvisa fler dömda brottslingar har varit en av regeringens viktigaste målsättningar under mandatperioden. Trots detta kämpar myndigheterna med att verkställa utvisningsbesluten. Enligt aktuell statistik har polisen för närvarande cirka 430 fall där personer avtjänat sina straff men ändå inte kunnat utvisas.

Det handlar om kriminella som begått upprepade eller grova brott som våldtäkt, mord samt narkotika- och vapenbrott.

”Jag hade gärna sett att det inte fanns några kvar,” säger Marcus Nilsson, chef för nationella gränspolisen.

Orsakerna bakom svårigheterna att verkställa utvisningar varierar. En del vill inte samarbeta, vilket ofta är en förutsättning för att få nödvändiga dokument som pass.

”Utan resehandlingar är det svårt för oss att verkställa utvisningsbeslutet,” förklarar Nilsson.

Andra dömda hävdar att de behöver skydd och ansöker om asyl för att undvika utvisning. Många kommer också från länder där verkställighet är problematisk, som Iran, Somalia och Afghanistan.

”Olika länder har olika krav för att acceptera en person. En del kan anse att Sverige inte har bevisat att personen kommer från det landet, eller så kräver de att personen själv vill återvända,” säger Nilsson.

Enligt gränspolischefen tas de som inte kan utvisas vanligtvis i förvar. Men vissa släpps.

”Då finns risk att de avviker från hela processen och beslutet. Några kan lämna landet eller hålla sig undan. Det finns risk för att de utnyttjas i illegalt arbete eller begår nya brott.”

Under förra året utvisade polisen 444 personer. Marcus Nilsson drar inga slutsatser av att antalet ökat något sedan 2022, men påpekar att det har mycket att göra med vilka ärenden som kommer in och hur komplexa de är.

Generellt arbetar polisen mer aktivt med flera länder där det finns problem. Förra året skickades samverkansofficerare till länder som Nigeria, Algeriet, Pakistan, Somalia och Marocko för att försöka lösa praktiska hinder på plats.

För närvarande avtjänar drygt 900 utländska medborgare som dömts till utvisning fängelsestraff i Sverige.

”Vi fortsätter att arbeta med länder – men också individer – för att förklara att det inte är värt att stanna i Sverige om man inte har rätt att vara här,” säger Marcus Nilsson.

Under 2025 hade polisen 1 346 öppna ärenden som involverar kriminellt utvisade personer. Av dessa avtjänar 68 procent, cirka 915 personer, fortfarande fängelsestraff.

Av dem som inte avtjänar straff, cirka 431 personer, är många medborgare i länder där utvisningar är svåra att verkställa.

Statistiken över hur många utländska medborgare som dömts till utvisning efter att ha begått brott i Sverige och som faktiskt utvisats visar en svagt uppåtgående trend:

2022: 400 personer
2023: 340 personer
2024: 394 personer
2025: 444 personer

Problemet belyser en bredare utmaning i svensk migrationspolitik, där teoretiska beslut om utvisningar ofta stöter på praktiska hinder. Trots regeringens ambitioner kvarstår många fall där personer som bedömts utgöra ett hot mot samhället inte kan återföras till sina hemländer.

Situationen väcker frågor om internationellt samarbete och diplomatiska relationer, då verkställigheten ofta är beroende av ursprungsländernas vilja att ta emot sina medborgare. Samtidigt riskerar de som inte kan utvisas att hamna i ett slags juridiskt limbo, där de varken kan stanna lagligt eller lämna landet.

Polisens fortsatta arbete med att etablera bättre relationer med problematiska ursprungsländer verkar ha gett viss effekt, men utmaningarna kvarstår och arbetet med att hitta hållbara lösningar fortsätter.