År 2024 lyckades Ryssland erövra 4 168 kvadratkilometer av ukrainskt territorium, en yta motsvarande Bodens kommun. Denna landvinning bestod främst av öppna fält och mindre orter, snarare än större städer. Viktiga samhällen som Avdijivka och Vuhledar föll i ryska händer, men ukrainska styrkor lyckades hålla stånd i strategiskt viktiga områden som Pokrovsk, Tjasiv Jar och Toretsk i Donetskregionen, trots intensiva ryska anfall. Rysslands offensiv mot Charkivregionen i maj, centrerad kring Vovtjansk, stoppades också av ukrainskt motstånd, och Ukraina genomförde till och med en överraskande motoffensiv in i den ryska Kurskregionen några månader senare. Av de fyra olagligt annekterade ukrainska regionerna har Ryssland endast full kontroll över Luhansk. Om den ryska framryckningstakten från 2024 fortsätter, skulle det ta ytterligare två år att erövra hela Donetskregionen, enligt analyser från tankesmedjan ISW.
De ryska framgångarna under hösten 2024 kom till ett oerhört högt pris. Ukraina hävdar att Ryssland förlorade 427 000 soldater under året, vilket skulle utgöra mer än hälften av de totala ryska förlusterna sedan invasionens början 2022. Även om denna siffra bör betraktas med försiktighet, bekräftar oberoende ryska källor att hösten 2024 var exceptionellt blodig. Inte bara ryska soldater föll offer för konflikten. Ukraina rapporterar att tusentals nordkoreanska soldater, som stred på rysk sida, dödades och skadades i Kursk. Ukraina har även offentliggjort sina egna förluster, med 43 000 döda och 370 000 skadade soldater. Nordkoreas direkta inblandning i kriget tros ha varit en avgörande faktor för att USA, Storbritannien och Frankrike till slut godkände användningen av långdistansrobotar mot mål inne i Ryssland under hösten.
Samtidigt fortsatte det ryska bombardemanget av Ukraina, med dagliga robotattacker som drabbade civila och infrastruktur. Tiotusentals civila skadades och dödades, och miljoner människor drabbades av attacker mot landets energiförsörjning. Den humanitära situationen förvärrades ytterligare av de fortsatta striderna och den utbredda förstörelsen.
Trots det eskalerande våldet skedde även en viss diplomatisk utveckling. Med Donald Trumps valseger i USA ökade diskussionerna om fred och möjliga lösningar för att garantera Ukrainas framtida säkerhet. Ukraina visade en viss villighet att mildra sina krav för att nå en förhandlingslösning.
Däremot visade Ryssland inga tecken på att kompromissa. President Vladimir Putin upprepade visserligen sin beredskap att förhandla, men både han och Kreml underströk samtidigt att Ryssland inte avser att ge efter på sina territoriella anspråk. Denna oförsonliga hållning från rysk sida komplicerade möjligheterna till en fredlig lösning och indikerade att konflikten sannolikt skulle fortsätta.
Det humanitära läget i Ukraina förblev kritiskt under 2024. Millioner människor tvingades på flykt, och de fortsatta striderna och attacker mot civil infrastruktur förvärrade den humanitära krisen. Behovet av humanitärt bistånd och stöd till den ukrainska befolkningen var fortsatt enormt.
Den ryska invasionen av Ukraina 2022 och den fortsatta konflikten 2024 hade djupgående konsekvenser för den geopolitiska landskapen. Kriget förstärkte spänningarna mellan Ryssland och västvärlden och ledde till en ökad militarisering i regionen. Den långsiktiga effekten av konflikten på den internationella säkerhetsordningen återstår att se.
