En kommunanställd i Södertälje slog larm efter att ha blivit misstänksam mot en familj där syskonen verkade hjälpa sin stroke-drabbade pappa med dygnet-runt-assistans, trots att de hade framgångsrika karriärer och bodde utanför Södertälje. Detta ledde till en tvåårig polisutredning som kulminerade i en gryningsräd i augusti 2021. Åklagaren anklagade de fem syskonen och en svärson för att ha ansökt om och mottagit assistansersättning för att vårda pappan, medan de i själva verket arbetade på andra platser.
Bevisningen mot familjen vilade huvudsakligen på så kallade ”krockar” i tid och rum. Åklagaren presenterade bevis som visade att syskonen befann sig på sina arbetsplatser, i fjällen eller till och med i Spanien under tider då de enligt assistansschemat skulle ha varit hos pappan. Syskonens gruppchattar utgjorde en annan viktig del av bevisningen, där konversationer antydde att de inte utförde den assistans de fick betalt för.
Familjen anklagades för att ha svindlat Försäkringskassan på sex miljoner kronor under en period på över fyra år. Åklagaren betonade i sin stämningsansökan att brotten var grova på grund av sin systematiska natur, den långa tidsperioden och de betydande beloppen. Man menade även att brotten hotade välfärdssystemet.
Domen föll i tingsrätten och resulterade i fleråriga fängelsestraff för grovt bidragsbrott för de sex syskonen och svärsonen. Pappan friades helt, medan mamman dömdes för medhjälp till grovt bidragsbrott och fick dagsböter. Chefsrådmannen Claes Söderqvist underströk i ett pressmeddelande allvaret i brottsligheten och dess systemhotande karaktär. Trots den fällande domen nekar samtliga inblandade till brott.
Fallet belyser en sårbarhet i välfärdssystemet och vikten av noggrann kontroll av assistansersättningar. Det visar också hur komplicerade utredningar av den här typen kan vara, där polisen behöver använda sig av hemliga tvångsmedel och analysera stora mängder data för att kunna bevisa brott. Att kommunanställda är uppmärksamma och larmar vid misstanke om fusk spelar en avgörande roll i att upptäcka och beivra den här typen av brottslighet.
Slutligen är det viktigt att poängtera att alla inblandade nekar till brott. Detta understryker den rättsliga principen om oskuldspresumtion och vikten av att alla parter får en rättvis rättegång. Det återstår att se om domen kommer att överklagas och hur den slutgiltiga utgången i fallet blir. Oavsett utgången har fallet väckt debatt om hur man kan stärka kontrollen och minska risken för fusk med assistansersättningar.
