Polisförbundet: Måste behålla erfarna poliser

Erfarna och nya poliser – relationen avgörande för ett framgångsrikt polisväsende

Balansen mellan nya och erfarna poliser spelar en avgörande roll för Sveriges poliskår. Enligt en ny rapport är denna relation fundamental för såväl säkerhet och rättslig trygghet som effektivitet och resultat inom polisverksamheten.

Polisförbundets ordförande Björn von Sydow har i en nyligen publicerad analys betonat vikten av kunskapsöverföring mellan generationerna inom poliskåren. ”När relationen mellan nya och erfarna poliser störs, försvagas den tysta kunskap som dagligen förs vidare mellan generationerna i yrket,” skriver von Sydow i rapporten.

Denna tysta kunskap, som består av praktiska erfarenheter, rutiner och problemlösningsstrategier, kan inte enkelt läras ut i polisutbildningen utan förvärvas främst genom dagligt arbete tillsammans med erfarna kollegor. Tidigare granskningar har bekräftat denna slutsats.

I Sverige har polismyndigheten under flera år brottats med utmaningar kring personalbehållning. Statistik från myndigheten visar att allt fler erfarna poliser väljer att lämna yrket i förtid, vilket skapar ett kompetensgap som är svårt att fylla trots ökad rekrytering.

För att motverka denna trend lägger Polisförbundet fram flera konkreta förslag. Ett centralt initiativ handlar om att skapa större flexibilitet i karriärvägar. Förbundet föreslår utökade möjligheter till karriärväxling mellan inre och yttre tjänst, vilket skulle göra det möjligt för poliser att anpassa sina arbetsuppgifter efter olika skeden i yrkeslivet.

”Vi ser att många erfarna poliser lämnar yrket i förtid på grund av fysisk belastning och oregelbundna arbetstider. Genom att erbjuda mer varierade tjänster kan vi behålla deras kompetens längre,” förklarar en talesperson från förbundet.

Ett annat förslag som lyfts fram är införandet av ”attraktiva erbjudanden om deltid och flexibla arbetstider för dem som överväger förtidspensionering”. Denna åtgärd skulle kunna göra det möjligt för äldre poliser att trappa ned gradvis istället för att helt lämna yrket, vilket skulle säkerställa att deras värdefulla erfarenhet finns kvar inom organisationen.

Polismyndighetens personalavdelning har tidigare identifierat att cirka 20 procent av poliskåren kommer att nå pensionsålder under de närmaste tio åren. Samtidigt visar medarbetarundersökningar att närmare 30 procent av poliser i åldersgruppen 50-60 år överväger att lämna yrket före ordinarie pensionsålder.

Rikspolischef Anders Thornberg har i tidigare uttalanden bekräftat problematiken. ”Vi behöver hitta nya vägar att behålla erfarna medarbetare. Deras kunskap är ovärderlig för att upprätthålla en hög kvalitet i polisarbetet och för att introducera nya poliser i yrket,” sa Thornberg vid en presskonferens tidigare i år.

Forskare vid Polishögskolan har också uppmärksammat frågan. I en studie från 2022 konstaterades att poliser som handleds av erfarna kollegor under sina första yrkesår uppvisar högre kompetens och bättre psykisk hälsa jämfört med de som saknar sådan handledning.

Fackliga företrädare på lokal nivå välkomnar förslagen från förbundet centralt. ”Vi har länge påtalat behovet av mer flexibla lösningar för att behålla erfarna kollegor. Det handlar inte bara om individuella karriärer utan om hela polisverksamhetens kvalitet och effektivitet,” säger Maria Lundgren, lokalfacklig ordförande i Västra Götaland.

Experter på arbetsmarknadsområdet pekar på att liknande utmaningar finns i flera statliga verksamheter där yrkeserfarenhet är central, exempelvis inom försvar, tull och kriminalvård. Polismyndighetens sätt att hantera frågan kan därför få betydelse även för andra sektorer.

Polisförbundets förslag kommer nu att diskuteras med arbetsgivaren inom ramen för det kontinuerliga samverkansarbetet. En arbetsgrupp med representanter från både fack och arbetsgivare förväntas tillsättas inom kort för att utreda de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av förslagen.