En svensk man, bekant med både mordoffret och gärningsmannen i en skjutning på ett motionsspår, bistod polisen i utredningen efter att ha blivit kontaktad av deras underrättelsetjänst. Mannen, som kände offret väl, ombads av polisen att undersöka vem som kunde ligga bakom dådet. Hans kännedom om personerna i offrets krets visade sig vara avgörande. Vid ett tillfälle på en fotbollsplan i Årby erkände gärningsmannen mordet för mannen, som sedan vidarebefordrade informationen till polisen. Mannen hade inledningsvis uppfattningen att han skulle förbli anonym i utredningen.
Överenskommelsen om anonymitet bröts dock när informationen nådde åklagaren, som ville använda mannens vittnesmål i rättegången. Åklagaren krävde mannens identitet och ansökte till och med om husrannsakan hos polisen för att få fram den. Tingsrätten avslog dock ansökan om husrannsakan. Vid denna tidpunkt trodde mannen att hans identitet redan var röjd och gick därför med på att vittna. Mannen lever idag under skyddad identitet.
Efter att ha känt sig sviken av polisens löfte om anonymitet har mannen, tillsammans med sina advokater, beslutat att stämma staten. De menar att polisens agerande har utsatt mannen och hans familj för fara och att han har rätt till ersättning för den kränkning och de kostnader som detta har medfört. En kopia av stämningsansökan skickades i förväg till rikspolischefen med en möjlighet att ge ett motbud och därmed undvika en rättsprocess.
Polisen har vid upprepade tillfällen begärt förlängd betänketid för att kunna formulera ett svar på stämningsansökan. Den senaste begäran, om ytterligare två veckors förlängning, avslogs av mannens advokater. De menar att polisen har haft tillräckligt med tid att överväga situationen och att ytterligare dröjsmål är oacceptabelt. Stämningsansökan lämnades därför in till tingsrätten.
Mannen och hans advokater hävdar att staten har brutit mot det avtal om anonymitet som ingicks med polisen. De menar att detta brott har orsakat mannen och hans familj allvarliga problem och att de har rätt till ekonomisk kompensation för den skada de lidit. De hoppas att rättegången kommer att leda till ett erkännande av polisens felaktiga agerande och att mannen får upprättelse. De ser fram emot att presentera sin sak för domstolen och få rättvisa skipad.
Fallet belyser den svåra balansgången mellan behovet av att skydda vittnen och samhällets intresse av att lagföra brottslingar. Det väcker också frågor om polisens ansvar att upprätthålla sina löften om anonymitet och konsekvenserna av att bryta dessa löften. Rättegången kommer att bli ett viktigt testfall för hur staten hanterar situationer där vittnen känner sig svikna av myndigheterna.
