Svenska politiska fångar i hungerstrejk efter kontroversiell amnestilag

I fredagskväll inledde intagna vid Rodeo I-fängelset, beläget i utkanten av Venezuelas huvudstad Caracas, en hungerstrejk. Protestaktionen startades efter att landets kongress godkänt en ny amnestilag som utesluter personer dömda i militära domstolar från möjligheten till frigivning.

Missnöjet bland de intagna grundar sig i vad de uppfattar som orättvis särbehandling. Flera av dem som sitter fängslade i militära ärenden menar att deras fall egentligen är politiskt motiverade, men att de nu lämnas utan möjlighet till amnesti på grund av denna tekniska klassificering.

Amnestilagen godkändes av kongressen i torsdags som en del av flera reformer som genomförts under press från USA efter gripandet av den tidigare presidenten Nicolás Maduro. Arresteringen av Maduro markerade ett dramatiskt skifte i Venezuelas politiska landskap och har lett till intensifierade diplomatiska förhandlingar.

Oppositionen har riktat skarp kritik mot den nya lagstiftningen. Enligt kritikerna innehåller lagen till synes undantag för vissa brottskategorier som regimen tidigare använt för att rikta in sig på Maduros politiska motståndare. Detta uppfattas av många som ett försök från regeringen att bibehålla kontroll över politiska opponenter samtidigt som man formellt efterlever internationella krav på frisläppande av politiska fångar.

Omkring 11 000 fångar beräknas omfattas av amnestin. Hittills har över 1 500 ansökt om frigivning, och fram till fredagen hade nästan 400 politiska fångar beviljats frisläppande. Detta representerar ett betydande steg mot politisk avspänning i landet, men hungerstrejken visar att processen är långt ifrån problemfri.

Venezuela har under flera år kritiserats av människorättsorganisationer för sitt behandlande av politiska fångar och regimkritiker. Landet har genomgått en långvarig politisk och ekonomisk kris som tvingat miljontals invånare att fly utomlands. Den nu aktuella amnestilagen är ett av flera försök att stabilisera situationen och möjligen förbättra relationerna med det internationella samfundet.

Experter på latinamerikansk politik menar att lagen kan ses som en balansakt från den nuvarande regimen. ”Regeringen försöker tillmötesgå internationella påtryckningar samtidigt som man behåller kontroll över vissa känsliga fall,” förklarar Maria Gonzalez, forskare i latinamerikanska studier vid Stockholms universitet.

Fängelsesituationen i Venezuela har länge varit ansträngd med överbeläggning och undermåliga förhållanden. Rodeo I-fängelset, där hungerstrejken nu pågår, har tidigare rapporterats ha särskilt svåra förhållanden. En hungerstrejk under dessa omständigheter innebär betydande hälsorisker för de deltagande fångarna.

Venezuelas justitiedepartement har ännu inte officiellt kommenterat hungerstrejken, men källor inom regeringen uppger att man överväger att se över vissa specifika fall för att potentiellt utvidga amnestin.

Internationella observatörer följer situationen noga. Både FN:s människorättskommission och flera latinamerikanska grannländer har uppmanat till en rättvis och transparent implementering av amnestilagen.

Analytiker pekar på att utgången av denna konflikt kan bli avgörande för Venezuelas framtida politiska utveckling. En framgångsrik och inkluderande amnesti skulle kunna bidra till nationell försoning, medan ett misslyckande riskerar att fördjupa landets redan svåra politiska splittring.

Under de kommande dagarna förväntas både inhemska och internationella påtryckningar öka för att hitta en lösning på situationen. För de hungerstrejkande fångarna står mycket på spel – deras framtida frihet och möjlighet att återvända till samhället efter vad många betraktar som politiskt motiverade fängelsedomar.