Stoltenbergs bok avslöjar spänningar mellan Sverige och Finland under Nato-processen

I en ny bok av tidigare Nato-generalsekretären Jens Stoltenberg framkommer att statsminister Ulf Kristersson var betydligt mer bekymrad över Sveriges Nato-ansökan än vad han själv ger sken av i dag. Boken kastar nytt ljus över de diplomatiska spänningar som uppstod mellan Sverige och Finland under den kritiska perioden våren 2023, när det stod klart att Finland kunde komma att gå före Sverige in i försvarsalliansen.

Enligt Stoltenbergs skildring uttryckte Kristersson stark oro vid ett möte i februari 2023 mellan honom, Finlands dåvarande president Sauli Niinistö och Stoltenberg själv. ”This is bad, really bad”, ska Kristersson ha sagt om situationen, vilket står i kontrast till statsministerns nuvarande beskrivning av händelseförloppet.

I en kommentar till SVT beskriver Kristersson perioden som ”frustrerande” men tillägger: ”Vi var inte särskilt bekymrade.” Han betonar också: ”Jag är inte den oroliga sorten.”

Stoltenberg skriver att Kristersson under det spända mötet försökte övertala Finland att inte gå före Sverige in i Nato. ”Det är en dålig idé att Finland går först”, ska statsministern ha sagt enligt den tidigare Nato-chefen. Stoltenberg beskriver att Kristersson var ”rädd” för att Sveriges ratificeringsprocess kunde bli långdragen om länderna inte togs in samtidigt.

Vidare hävdar Stoltenberg att den svenska statsministern kritiserade Finland för att skynda på ratificeringsprocessen i sitt parlament, något som enligt Kristersson gav Turkiet möjlighet att godkänna endast Finlands medlemskap.

Finlands president Niinistö ska dock ha avvisat Kristerssons invändningar med orden: ”Jag måste rätta dig, Ulf. Det är inte Finland som går först. Det är Finland som får gå först.” Uttalandet illustrerar tydligt den diplomatiska balansgång som präglade relationen mellan de nordiska grannländerna under denna period.

De avslöjade spänningarna kastar nytt ljus över den nordiska säkerhetspolitiska dynamiken under den historiska Nato-utvidgningsprocessen. Traditionellt har Sverige och Finland samordnat sin säkerhetspolitik, men Turkiets och Ungerns motstånd mot Sveriges medlemskap skapade en ny situation där ländernas vägar potentiellt kunde skiljas åt.

När SVT nu konfronterar Kristersson med uppgifterna avvisar han beskrivningen att Sverige skulle ha moraliserat över Finlands agerande. ”Vi moraliserade inte alls över Finland. Vi hade inget problem med Finland. Vi hade problem med Ungern och Turkiet”, säger statsministern och tillägger att Stoltenberg har lovat honom ett exemplar av boken.

Avslöjandena belyser de diplomatiska utmaningar som Sverige ställdes inför när landets säkerhetspolitiska kurs ändrades drastiskt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Den svenska och finska Nato-ansökan, som lämnades in gemensamt i maj 2022, ansågs inledningsvis bli en snabb process, men mötte oväntade hinder främst från Turkiet som krävde eftergifter från Sverige i frågor om terrorism och kurdiska organisationer.

Finland blev formellt Nato-medlem i april 2023, medan Sverige fick vänta till mars 2024 innan alla medlemsländer hade ratificerat ansökan. Trots de påfrestningar som uppstod under processen har de nordiska länderna efter Sveriges inträde i Nato betonat vikten av fortsatt nära samarbete inom försvarsalliansen.

Stoltenbergs bok ger en unik inblick i de interna diskussionerna under en av de mest avgörande perioderna i modern nordisk säkerhetspolitik, och visar hur pressade situationer kan sätta även nära allierade under tillfällig stress.