Regeringen har presenterat omfattande förändringar för AP-fonderna, de fonder som förvaltar en del av våra pensionspengar, med målet att effektivisera förvaltningen och därigenom öka pensionerna. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) betonar vikten av en effektiv kapitalförvaltning för att säkra högre pensioner i framtiden. Enligt Wykman kan dessa förändringar leda till besparingar på flera hundra miljoner kronor årligen, vilket över tid ackumuleras till miljarder kronor extra för pensionärerna.
Förslaget innebär en omstrukturering av AP-fondernas organisation. Den mest framträdande förändringen är sammanslagningen av den mindre specialiserade Sjätte AP-fonden med Andra AP-fonden. Sjätte AP-fonden, som fokuserar på investeringar i onoterade svenska företag, kommer att integreras i Andra AP-fonden. Detta syftar till att skapa en större och mer robust förvaltningsenhet med ökad expertis och resurser. Sammanslagningen förväntas generera synergier och effektivisera förvaltningen av dessa tillgångar.
Dessutom kommer antalet buffertfonder att minskas från tre till två. De tre befintliga buffertfonderna, Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna, som alla är belägna i Stockholm, kommer att omorganiseras till två buffertfonder med lika stora tillgångar. Denna förändring syftar till att förenkla strukturen och minska administrativa kostnader. Genom att konsolidera buffertfonderna förväntas regeringen uppnå skalfördelar och en mer strömlinjeformad förvaltning.
Regeringens förslag innebär också en personalminskning inom AP-fonderna. Även om den exakta omfattningen av neddragningarna ännu inte är specificerad, förväntas förändringarna leda till färre anställda över tid. Detta är en naturlig konsekvens av den effektivisering och konsolidering som omstruktureringen innebär. Regeringen betonar dock vikten av att förändringarna genomförs på ett ansvarsfullt sätt för att minimera störningar och säkerställa fortsatt högkvalitativ förvaltning av pensionsmedlen.
Nu ligger ansvaret på AP-fonderna att implementera dessa förändringar på ett robust och effektivt sätt. Finansmarknadsminister Wykman uttrycker sin tilltro till fondernas förmåga att hantera denna omställning och menar att de har den kompetens och erfarenhet som krävs för att genomföra förändringarna framgångsrikt. Regeringen kommer att följa processen noggrant och säkerställa att förändringarna genomförs i enlighet med intentionerna.
Förslaget har fått stöd från Pensionsgruppen, där alla riksdagspartier är representerade. Detta breda politiska stöd understryker vikten av att reformera AP-fondernas organisation och effektivisera förvaltningen av pensionskapitalet. Förändringarna är planerade att träda i kraft den 1 januari 2026, vilket ger AP-fonderna tillräckligt med tid att förbereda sig och genomföra omställningen på ett smidigt och ordnat sätt. Regeringens ambition är att dessa förändringar ska bidra till långsiktigt hållbara och högre pensioner för framtida generationer.
