Riksbankschef Thedéen: Tragiskt, men små effekter på ekonomin

I spänningen kring Riksbankens räntepolitik spelar geopolitik en avgörande roll

I samband med räntebeslut lyfter Riksbanken och dess chef Erik Thedéen ofta fram geopolitiska utvecklingar som faktorer med betydande påverkan på både inflation och ränteutveckling. De senaste veckornas turbulens på den internationella arenan har bjudit på flera dramatiska händelser som potentiellt skulle kunna skaka om världsekonomin.

USA:s intervention i Venezuela, där president Donald Trump beordrade en attack som ledde till gripandet av president Nicolás Maduro, följdes tätt av omfattande protester mot regimen i Iran. De iranska demonstrationerna har mötts av hårda repressalier med massavrättningar av demonstranter som följd.

Trots denna geopolitiska oro har börser världen över klättrat till nya rekordnivåer. Stockholmsbörsens index för stora bolag (OMXS30) är inget undantag och har också nått historiska höjder.

”Så cyniskt det än må låta, verkar finansmarknaden bedöma – och kanske gör vi också det – att dessa händelser inte kommer att få någon enorm påverkan på världsekonomin,” säger Thedéen i en kommentar till utvecklingen.

Han förtydligar resonemanget: ”Detta beror på att länderna vi nu talar om inte är särskilt betydelsefulla för världsekonomin.”

En faktor som teoretiskt skulle kunna påverkas av oroligheterna är oljepriset, även om både Venezuela och Iran är relativt marginella aktörer på världsmarknaden. Under de senaste dagarna, i takt med att oroligheterna i Iran har avtagit, har oljepriset fallit tillbaka. Ett fat Brentolja handlas nu kring 64 dollar, vilket kan jämföras med 82 dollar för ett år sedan.

Denna prisutveckling tyder på att marknadens initiala oro för störningar i oljeförsörjningen har dämpats. Oljeproduktionen i Venezuela har under flera år minskat kraftigt på grund av långvarig ekonomisk kris och sanktioner, vilket begränsat landets inflytande på den globala oljemarknaden. Iran, som tidigare varit en betydande oljeexportör, har också sett sitt inflytande minska på grund av internationella sanktioner.

Thedéen ser istället en potentiell spridningseffekt till världens näst största ekonomi, Kina, som något som skulle kunna få betydligt större konsekvenser för den globala ekonomiska utvecklingen.

”Relationen med Kina och handeln med Kina… där kan effekterna bli mycket större. Men om oron förblir begränsad till dessa länder [Venezuela och Iran], då kommer det inte att få enorma effekter på världsekonomin,” förklarar han.

Kinas roll som global ekonomisk stormakt och central del i internationella leveranskedjor gör landet till en betydligt viktigare faktor för världsekonomin än både Venezuela och Iran. En störning i handelsrelationerna med Kina skulle kunna påverka allt från tillverkningsindustrin till råvarupriser och investeringsflöden globalt.

Riksbankens bedömning av geopolitiska risker spelar en viktig roll i bankens penningpolitiska beslut. Ökad geopolitisk osäkerhet kan både driva upp inflationstrycket genom högre energi- och råvarupriser och samtidigt dämpa ekonomisk aktivitet genom minskad handel och investeringar. Detta skapar ett komplext beslutsunderlag för centralbanken.

För Sveriges del, som exportberoende ekonomi, är den internationella utvecklingen särskilt viktig. Svensk exportindustri är känslig för störningar i globala handelsflöden och efterfrågan på viktiga exportmarknader.

Riksbanken fortsätter att noggrant övervaka den geopolitiska utvecklingen, men signalerar samtidigt att de senaste händelserna i Venezuela och Iran ännu inte bedöms påverka den ekonomiska utvecklingen tillräckligt för att förändra penningpolitikens inriktning. Marknadens reaktion, med fortsatt stigande börskurser, tyder på att investerare delar denna bedömning.