I Rysslands duma har ledamöterna röstat för att formellt upphäva ett historiskt avtal med USA om hantering av kärnvapenmaterial. Dumaordförande Vjatjeslav Volodin meddelade beslutet i ett skriftligt uttalande, där han underströk att det fattats för Rysslands bästa.

”De som vill utnyttja Ryssland måste förstå: Det kommer inte att ske”, citeras Volodin i uttalandet.

Avtalet, som undertecknades år 2000, var ursprungligen ett viktigt steg mot kärnvapennedrustning i efterdyningarna av kalla krigets slut. Överenskommelsen innebar att båda länderna skulle reducera sina betydande lager av vapenplutonium genom att eliminera 34 ton plutonium vardera – material som vid den tiden inte längre ansågs nödvändigt för respektive lands kärnvapenarsenal.

Plutonium är ett högradioaktivt grundämne som används i kärnvapen och har en halveringstid på cirka 24 000 år. Ett avtal om hantering av detta material betraktades länge som en milstolpe i de bilaterala relationerna mellan de två kärnvapenmakterna.

I praktiken har dock avtalet legat i dvala sedan 2016, då president Vladimir Putin ensidigt upphävde Rysslands åtaganden. Putin anklagade då USA för att inte uppfylla sin del av överenskommelsen, en anklagelse som Washington vid tiden tillbakavisade.

Biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov, som framträdde inför dumans utrikesutskott inför onsdagens beslut, betonade att dagens geopolitiska situation är radikalt annorlunda jämfört med när avtalet undertecknades. Enligt Rjabkov har USA:s sanktioner mot Ryssland, det omfattande stödet till Ukraina och Natos expansion österut skapat en situation där avtalet inte längre är relevant.

”I den nuvarande situationen framstår det som helt rimligt”, sade Rjabkov om beslutet att formellt riva upp avtalet, samtidigt som han medgav att det till stor del rör sig om en formalitet eftersom Ryssland inte följt avtalet på flera år.

Beslutet kommer vid en tidpunkt då de diplomatiska relationerna mellan Ryssland och västvärlden befinner sig på sin lägsta nivå sedan kalla krigets dagar. Kriget i Ukraina, som nu pågått i över två år, har ytterligare fördjupat klyftan mellan Moskva och Washington.

Experter på kärnvapenkontroll ser utvecklingen som oroande. Upplösningen av detta avtal är bara ett i raden av nedrustningsavtal som fallit samman under senare år, inklusive INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces) som USA och Ryssland lämnade 2019.

Flera bedömare pekar på att världen nu går in i en ny era av kärnvapenupprustning snarare än nedrustning. Ryssland har under senare år investerat kraftigt i modernisering av sina strategiska vapensystem, inklusive hypersoniska missiler och nya ubåtsbaserade ballistiska robotar.

Samtidigt fortsätter Ryssland att använda sin status som kärnvapenmakt i retoriken kring kriget i Ukraina. Ryska företrädare har vid upprepade tillfällen antytt möjligheten att använda kärnvapen om landets existens skulle hotas, vilket väckt oro i västvärlden.

Det formella upphävandet av plutoniumavtalet väntas inte ha någon omedelbar praktisk effekt på kärnvapenbalansen mellan länderna, men symboliskt markerar det ytterligare ett steg bort från den samarbetsanda som präglade relationerna efter Sovjetunionens fall.