Rysslands skuggflotta, bestående av föråldrade fartyg lastade med bränsle, utgör ett växande hot mot Östersjöns marina miljö. Myndigheter som Försvarsmakten och Kustbevakningen varnar för att Ryssland kan iscensätta en miljökatastrof som ett led i ett eskalerat hybridkrig mot väst. Denna oro grundar sig i fartygens dåliga skick och den potentiella användningen av dem som vapen mot miljön. Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationer och insatser, betonar att man måste vara förberedd på att en sådan katastrof kan vara avsiktligt orsakad och inte en olycka. Försvarsmakten har därför beredskapsplaner för att hantera denna typ av hot.
Skoog Haslum uttrycker stor oro över miljösituationen i Östersjön och menar att det är det mest akuta hotet just nu. Risken för en medveten miljökatastrof orsakad av Ryssland ses som en allvarlig möjlighet, och Försvarsmakten arbetar aktivt med att förbereda sig för olika scenarier. Denna typ av angrepp skulle kunna användas som ett hybridkrigföringstaktik, där en miljökatastrof används för att destabilisera och skada motståndare utan att direkt använda militära medel. Attentatet skulle kunna orsaka omfattande skador på Östersjöns ekosystem och ha långtgående konsekvenser för länderna runt Östersjön.
Kustbevakningen, som har huvudansvaret för att bekämpa miljökatastrofer till havs, delar Försvarsmaktens oro. Lena Lindgren Schelin, generaldirektör på Kustbevakningen, bekräftar att man arbetar utifrån scenariot att en miljökatastrof kan vara iscensatt som ett hybridverktyg i ett antagonistiskt angrepp. Man har beredskapsplaner för olika händelseutvecklingar, men resurserna är begränsade. Om flera parallella katastrofer skulle inträffa skulle Kustbevakningens kapacitet att hantera situationen sättas på prov.
För att stärka sin förmåga att hantera potentiella miljökatastrofer samarbetar Kustbevakningen med andra nationer och deltar i internationella insatser. Ett exempel på detta är deltagandet i Nato-insatsen Baltic Sentry, där Kustbevakningen bidrar med fyra fartyg och ytterligare fartyg i beredskap. Detta samarbete ger Kustbevakningen tillgång till expertis och resurser från andra länder och stärker den gemensamma förmågan att hantera komplexa miljökatastrofer. Deltagandet i Baltic Sentry markerar också Kustbevakningens första insats som allierad i en Nato-operation.
Samarbetet inom ramen för Baltic Sentry är en viktig del i att stärka säkerheten i Östersjöregionen och minska risken för miljökatastrofer. Genom att dela information och resurser kan länderna runt Östersjön bättre förbereda sig för och hantera potentiella hot, oavsett om de är orsakade av olyckor eller avsiktliga handlingar. Denna samverkan är särskilt viktig med tanke på den ökade spänningen i regionen och den potentiella risken för eskalation.
Kustbevakningens deltagande i Baltic Sentry är ett tydligt tecken på det ökade fokuset på säkerhet och miljöskydd i Östersjön. Denna insats bidrar till att stärka den gemensamma förmågan att hantera potentiella hot och säkerställer att Östersjön förblir en säker och hållbar miljö för alla. Det är avgörande att fortsätta detta samarbete och att investera i resurser och utbildning för att kunna möta framtida utmaningar.
